LEDARE
Kvinnan som ”tårtade” partiledaren Jimmie Åkesson (SD) hade nog helt andra syften men resultatet av hennes gärning kan bli att öppenheten och tillgängligheten till våra politiker minskar.
Vad man än tycker om Sverigedemokraternas politik och människosyn är partiet invalt i Sveriges riksdag och Jimmie Åkesson är en partiledare som företräder sina väljare. Partiet har inte kuppat sig in i riksdagen utan är där av samma anledning som alla andra, de är valda i demokratisk ordning.
Och ja, det är viktigt att uppmärksamma, klä av och opponera sig högljutt mot den ideologi som är grunden till SD:s politik: att människor som ser olika ut ska hållas åtskilda. Att det är farligt att blanda kulturer och att vissa människor genom sin härkomst automatiskt är våldsbenägna.
Men ägg- och tårtkastning är i detta sammanhang lika illa som att bära runt med järnrör.
Jimmie Åkesson har personskydd. Ändå kunde en person ta sig ända fram till honom och attackera honom. Den här gången var det en harmlös tårta, nästa gång kan det vara något helt annat som kastas.
Att avfärda denna attack som oskyldig eller till och med rättfärdiga den är inte värdigt.
Långt mer allvarligt är dock de attentat som riktats mot tre politiskt aktiva i Bohuslän i veckan. Två sverigedemokrater och en aktiv i Svenskarnas Parti attackerades genom sprängladdningar på bilar samt skadegörelse på deras bostäder.
”Politiska aktioner” som dessa fyller ett enda syfte: de stärker de krafter de vill motverka. Förutom att det är avskyvärda handlingar och en attack på vår demokrati. Ingen människa, oavsett åsikt, ska behöva utstå detta.
Med det sagt: SD har här ett politiskt och pedagogiskt dilemma.
I sina led har de nämligen orimligt många som förespråkar samma metoder som de nu själva har drabbats av. Gång efter annan sprids det kommentarer i bloggar och sociala medier och sedan valet har partiet tvingats utesluta 54 medlemmar som inte förstått vad som bara ska sägas internt och vad som kan sägas öppet.
Boken som Jimmie Åkesson signerade när han fick tårtan i ansiktet heter ”Satis Polito” (ungefär: lagom polerad). Det är en beskrivning av partiets ledare men när det gäller ”fotfolket” spricker fasaden gång på gång när partiets medlemmar talar ur hjärtat.
Partiet lider också fortfarande stor brist på trovärdighet efter att påstådda attacker i efterhand visade sig vara iscensatta av dem själva.
Men det är fortfarande inte anledning att ta till samma metoder som de man vill protestera mot. SD:s ställning stärktes förmodligen ordentligt genom tårtattacken medan vår demokrati försvagades.
Våld är aldrig lösningen, vare sig med gräddtårta eller järnrör.