Tarja Halonen säker segrare i det finska presidentvalet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Så genuint populär som hon är enligt alla opinionsmätningar är det också en lansering som har täckning i verkligheten.
Valets första omgång hålls 15 januari. Om ingen av kandidaterna då får minst 50 procent av de avgivna rösterna ordnas en andra valomgång tre veckor senare mellan de bägge toppkandidaterna.
Kamp om andraplatsen
Totalt sju kandidater ställer upp. Opinionsundersökningar pekar på att samlingspartiets kandidat Sauli Niinistö ännu ligger bäst till för andraplatsen.
Niinistö har marknadsfört sig som "arbetarnas president". Blir det en andra valomgång ser det i nuläget ut att bli en fight mellan president Tarja Halonen och Sauli Niinistö.
Den tredje starkaste kandidaten är den sittande statsministern, centerns ordförande Matti Vanhanen, som dock hämmas i kampanjen av sitt nuvarande ämbete. Han har svårt att profilera sig, då det skulle kunna tolkas som kritik av den regering han själv leder.
Men Vanhanen är på väg upp och kan möjligen knipa andraplatsen från Niinistö och i så fall få gå en slutrond med Halonen i en andra valomgång.
Vem ska besluta om Finlands deltagande i EU:s krishanteringsmissioner? Presidenten eller regeringen? Eller båda i samråd?
En opinion har framhållit presidentens övergripande ansvar för utrikespolitiken. En annan opinion anser däremot att presidenten och regeringen måste besluta tillsammans. I praktiken kan inte riksdagen förbigås utan måste ha ett ord med i laget.
Initierade bedömare i Helsingfors anser att hela frågan just nu känns lite nervig. Men i grunden är det nog tveksamt om frågan är ett särskilt stort problem för Finland att lösa.
Med vid EU:s toppmöten
En annan omtvistad fråga som har samband med presidentvalet är vem som ska företräda landet vid EU:s toppmöten.
Statsministern deltar alltid. Presidenten väljer själv när han eller hon vill vara närvarande. Så har president Halonen också agerat.
Finlands president leder utrikespolitiken i samverkan med regeringen och är överbefälhavare för militära styrkorna.
Tidigare gav grundlagen även presidenten en stark inrikespolitisk ställning med rätt att upplösa riksdagen och utlysa nyval, utnämningsmakt och mycket annat. Det är nu förändrat med den nya finska författningen, som tillkom i början av 1980-talet..
Presidenterna i Finland har därtill ofta blivit populära och kunnat påräkna folkets stöd för sina önskade omval. Tarja Halonen (s) tillhör den kategorin.
Hon vann andra omgångens presidentval för sex år sedan med 51,6 procent av rösterna, något mer än 100 000 fler röster än motkandidaten Esko Aho (c).
Presidenten väljs för sex år och kan numera endast omväljas för ytterligare en period. I 2006 års finska presidentval är den genuint populära Tarja Halonen storfavorit. Hon väntas segra med betydligt större marginal denna gång än förra gången.