Tarja Halonen säker segrare i det finska presidentvalet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Valets första omgång hålls nu på söndag den 15 januari. Om ingen av kandidaterna då får 50 procent av rösterna ordnas en andra valomgång några veckor senare mellan de bägge toppkandidaterna.
Sju kandidater ställer upp. Opinionsundersökningar pekar på att samlingspartiets kandidat Sauli Niinistö ligger bäst till för andraplatsen. Niinistö har marknadsfört sig som "arbetarnas president".
Därefter har följt statsministern, centerns ordförande Matti Vanhanen, som hämmas i kampanjen av sitt nuvarande ämbete. Han har svårt att profilera sig, då det skulle kunna tolkas som kritik av regeringen.
Oenigt om Nato
De Grönas Heidi Hautala och Svenska folkpartiets Henrik Lax, som är ende kandidaten som förespråkar finskt medlemskap i Nato, torde inte gå vidare.
För ett år sedan avfärdade finska riksdagen medlemskap i Nato vid ett säkerhetspolitiskt beslut. En möjlig Natooption hölls öppen för framtiden.
Utrikesminister Erkki Tuomioja har sagt, att kravet på medlemskap måste tas upp före riksdagsvalet i mars 2007, om det alls ska kunna bli aktuellt under valperioden till 2011.
Vanhanen tror inte heller att det kommer upp under nästa riksdagsperiod. Natofrågan har låg prioritet jämfört med övrigt arbete med de nya hotbilderna, skrev statsministern i en linjeartikel (Hufvudstadsbladet 18.10.05).
Vem ska besluta om Finlands deltagande i EU:s krishantering? Presidenten eller regeringen? Grundlagsutskottet gjorde nyligen enhälligt tolkningen, att det är regeringens ansvar. Regeringen fick kalla fötter och drog tillbaka sitt förslag från riksdagen.
Grundlagen från år 2000 anses inte vara helt tydlig. En opinion har framhållit presidentens övergripande ansvar för utrikespolitiken. En annan opinion anser att presidenten och regeringen måste besluta tillsammans. I praktiken kan inte riksdagen förbigås.
Niinistö förordar en tidsbegränsad undantagslag. Riksdagens talman Paavo Lipponen försvarar grundlagsutskottets beslut. Regeringen och riksdagen har "den politiska hatten" och presidenten "den administrativa hatten" för besluten, enligt Lipponen.
EU:s toppmöten
En initierad finländsk bedömare sa mig att situationen känns som "nervös". Själv har jag svårt att tro att frågan är ett stort problem för Finland att lösa.
En annan omtvistad fråga är vem som ska företräda landet vid EU:s toppmöten. Statsministern deltar alltid. Presidenten väljer själv när han eller hon är närvarande. Vanhanen har sagt, att han som president skulle ha deltagit i färre toppmöten än vad sittande presidenten gjort.
Presidenten leder utrikespolitiken i samverkan med regeringen och är överbefälhavare för militära styrkorna. Tidigare gav grundlagen även presidenten en stark inrikespolitisk ställning med rätt att upplösa riksdagen och utlysa nyval, utnämningsmakt med mera.
Presidenter som Urho Kekkonen (1956-1981) stärkte sin makt ytterligare genom att personligen ansvara för relationerna till Sovjetunionen så länge dessa var ytterst ömtåliga, egna ambitioner och riksdagens handlingsförlamning tidvis på grund av stor partisplittring.
Från Mauno Koivistos presidenttid (1981-1994) har ämbetets makt beskurits och parlamentarismen befästs. Presidentrollen är intimt förknippad med landets självständighet.
Presidenter som K. J. Stålberg, J. K. Paasikivi och Urho Kekkonen har setts som garanter för nationella självständigheten och handlingsförmåga. Finska folket har godtagit att presidenterna har stor makt.
Väljs för sex år
Presidenterna har vanligen blivit populära och ofta kunnat påräkna folkets stöd för sitt omval. Tarja Halonen vann andra omgångens presidentval för sex år sedan med 51,6 procent av rösterna, något mer än 100 000 fler röster än motkandidaten Esko Aho. Presidenten väljs för sex år och kan numera endast omväljas för en period ytterligare.
Tarja Halonen är storfavorit och väntas segra med betydligt större marginal denna gång.
Men även om opinionsundersökningar gett henne mer än 50 procent av sympatierna, anser de flesta bedömare att hon kommer att behöva gå igenom en andra valomgång innan återvalet är säkrat.