Rätt nyligen, den 11 september stod de politiska ungdomsförbunden som är aktiva på Gotland i Säves cafeteria. Ibland är det sådana dagar där skolorna låter ungdomsförbunden stå där och prata med ungdomar, värva och dela ut information och lite godis.
De ungdomsförbund som stod där, och som alltså finns på Gotland, var: Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU), Moderata Ungdomsförbundet (MUF), Ung Vänster, Centerpartiets Ungdomsförbund och Grön Ungdom. Kristdemokratiska Ungdomsförbundet brukar också stå där även om de inte är särskilt etablerade på ön. Dock finns inte Liberala Ungdomsförbundet och Sverigedemokraternas Ungdomsförbund (SDU) på ön. Och tur är väl det. I alla fall när det gäller SDU.
Minimera risken för SDU
För det hände ju något efter valet 2010. För första gången sedan tidigt 90-tal fick vi in ett rasistiskt parti i riksdagen och många saker förändrades.
Sådana här dagar med ungdomsförbund som värvar medlemmar, de fick helt plötsligt inte samma tillåtelse längre. Därför tog man här på Gotland beslut om att ska ett ungdomsförbund stå på plats, då ska de andra också kunna göra det. Detta för att minimera risken maximalt att SDU står på någon av gymnasieskolorna på Säve och värvar eller försöker proppa lättpåverkade ungdomar fulla med fördomar, rasism och främlingsfientlig propaganda.
Vill inte ta risken
Och det är ju ganska tråkigt att det ska behöva vara så. Att ett demokratiskt och frihetskämpande ungdomsförbund, som till exempel SSU, inte ska kunna ställa sig var de vill för att sprida sitt budskap om frihet, jämlikhet och solidaritet och kanske få med fler i kampen.
Istället måste alla få en chans och då blir det ju genast konkurrens om ungdomarna och då kan också förvirring lätt uppstå vem man ska tro på och var man ska gå med, om man är ung och känner att det skulle vara kul.
Tyvärr är det såhär nu och det är inte mycket att göra åt. Även om SDU inte finns på Gotland vill man ändå inte ta risken.
Men i alla fall. Under denna dag så stod jag också i cafeterian en liten stund för SSU:s del. Mitt emot står MUF och precis innan jag skulle ställa mig vid vårt bord så gick jag och tog på mig en röd tröja med ett schablontryck föreställande Stefan Löfven på framsidan. När jag kom tillbaka sa jag nöjt till MUF: ”Det här är Sveriges nästa statsminister”.
Debatten snart igång
Minuterna efter var debatten igång och tempen blev ganska hög vissa stunder. Skola och arbetslöshet var det som debatterades mest och jag framhävde speciellt att arbetslösheten har ökat sen den här regeringen tillträdde. De svarade med att det blev finanskris 2008. ”Ja oj, vad synd det var om er”, sa jag.
De kunde satsat istället, gasat i uppförsbacken, eftersom regeringen Persson byggde upp en krockkudde som den nuvarande regeringen kunde landa på när finanskraschen kom tack vare att Persson ”sanerade budgeten”. Men givetvis brydde de sig inte.
Det är ganska intressant det där tycker jag. Hur man blint kan tro på marknadskrafterna hela tiden. Vi får se vad som händer nästa år.