Tallink tar greppet om Östersjötrafiken
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det Tallink tydligen gjort är att betala ordentligt för att ta ett kraftigt grepp om färjetrafiken på Östersjön. Tallink får nu Silja Lines stora passagerarfärjor och kommer i fortsättningen att ta hand om 40 procent av finländarnas kryssningsresor till Estland och Sverige.
Köpa upp konkurrenterna
Näst störst är åländska rederiet Viking Line, som i förhandlingarna om Silja Line snart upptäckte att plånboken var för tunn för ett köp.
Tallink har konsekvent satsat på tillväxt och inom dagens kapitalism är tillväxt ofta att köpa upp konkurrenterna. Det har Tallink gjort tidigare, bolaget har tagit över de snabba gods- och passagerarfärjorna Superfast Ferries mellan Hangö och Rostock.
Kryssningstrafik på Östersjön förutsätter ekonomiska muskler. Tallink hade i fjol 3,2 miljoner passagerare och omsatte 260 miljoner euro. Silja Line hade 3,4 miljoner passagerare och omsatte 380 miljoner euro.
Bägge bolagen hade totalt över 6 000 anställda. Tallink har beställt tre nya fartyg och det har för övrigt också konkurrenten Viking Line också gjort.
Under finskt flagg
En följd av affären Tallink-Silja Line är att Tallink nu har stärkt greppet om kryssningstrafiken mellan Finland och Sverige.
Upplevelsekonceptet för finländare att kryssa till Sverige har knappast samma sug som förr. Estland är ett lågprisland och färjornas körtid från finska fastlandet till Estland är, som bekant, klart kortare än till Sverige. För svenskar är däremot vägen till Åland eller finska Åbo klart kortare än till Estland.
Tallink har klokt nog hållit sina trumfkort på hand efter köpet av Silja Line. Rederiet har gått ut och sagt att fartygen fortsätter segla under finländsk flagg och på dem tillämpas finländsk lönesättning. Tallink lärde sig snabbt sin läxa då finländska facket Sjömansunionen i maj i år lade Superfast Ferries i blockad för att det ansåg att lönerna var för låga. Något lärde man sig uppenbarligen av den konflikten.
Trots att passagerarantalet är så stort är konkurrensen så hård att rederierna inte längre täljer guld med knivar. Orsakerna till det kan ligga i att kryssningstrafiken under sin blomstring levde på de billiga spritpriserna.
Kryssningsturismen
Den tiden är oåterkalleligt förbi. Alternativen till kryssningsturism är i dag väldigt många. Både i Finland, i Sverige, i Estland, i Europa. Globalt slåss turistnäringen om konsumenterna med allt mera förfinade upplevelsekoncept.
Slaget om kryssningsturismen på Östersjön och i Finska viken, liksom vad gäller godstransporterna, går nu in i ett nytt skede i och med Tallinks väntade köp av Silja Line.