Tack för att förhalning inte blev publiksport
Foto: Björn Larsson Ask / SvD / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Kommunen hoppades få en evenemangsarena till lågpris. Både byggnation och drift skulle överlåtas på andra. Och riskerna med projektet. Risken för att byggkostnaderna skulle bli mycket högre än beräknat. Risken för att driften inte skulle ge så mycket intäkter förutom de kommunala bidragen.
Men det är svårt att lura seriösa företag att ta risker utan att betala för det. Det visar sig att kommunen och de tre entreprenörer som anmodats komma in med anbud stod mycket långt ifrån varandra.
Kommunen var beredd att ge anläggningen ett driftbidrag på 17 miljoner om året.
Entreprenörerna ville ha sisådär det dubbla för besväret.
Det är lättare att lotsa en glädjekalkyl genom en politisk församling. Om majoriteten rysligt gärna vill ha exempelvis en kongresshall, så kan man rösta om saken på grundval av en kalkyl som de flesta inser inte kommer att hålla. Och när kalkylen inte håller så är det medborgarna som får betala.
Men om ett företag ska satsa egna pengar i ett projekt så genomgår det en tuffare granskning.
Därför blir det en ny lösning, en som inte är så dyr för skattebetalarna. Hoppas jag. Jag har aldrig trott på arenaplanerna. Dock ska politikerna i arbetsutskottet ha all heder av att de tar konsekvenserna av att anbudsförfarandet havererat. De hade kunnat hänvisa till att de ville utforska alla möjligheter att nå målet om en arenahall. De avstod från en kvalserie av förhalningar i frågan till efter valet. De hörsammade idrottsförbundets krav om en alternativ plan.
Ja, Alliansen lämnade prestigen åt sidan och pekade ut den plats Miljöpartiet föreslagit som en av de möjliga platserna för en sporthall. Så går man bet med stil.
Den yta på Hällarna som nu inte blir evenemangsarena kan exempelvis användas till bostäder.