Cykelsporten har sett mer än sin beskärda del av fuskare. De dopade är väl de som uppmärksammats mest på senare år, men tidigare i sportens historia fuskades det med mindre medicinska metoder. En typ av fusk som avslöjades på en av linjeloppens mörkare etapper, innebar att fuskaren bet i en kork. Detta höjde ju inte i sig cyklistens prestationsnivå. Men fäst vid korken var en lång ståltråd. Och i slutet av ståltråden fanns en bil. En dragbil, så att säga.
Cykling är en krävande sport. Den ställer extrema kvar på styrka, uthållighet och taktisk förmåga. Så gör även längdskidåkning. Det kan inte vara så lite frustrerande, i ett motlut på en bergsetapp, när man ska tävla mot människor som tar sig till toppen med osportsliga metoder. Det kan knäcka en människa och en idrottskarriär. Se hur det gick med Per Elofssons skidkarriär, efter att han försökte haka på dopade Johann Mühlegg vid vinter-OS i Salt Lake City 2002. Elofsson blev sig aldrig lik igen.
Det är inte bara inom idrotten som det ibland tävlas under ojämlika villkor. Somliga företag och företagare tvingas konkurrera mot dopade motståndare. Det kan vara röra sig om statliga eller kommunala bolag med speciella privilegier. Eller privata företag som åtnjuter fördelar som andra företag inte har.
Det är alltför vanligt i Sverige och Svenskt Näringsliv anser det så viktigt (och skadligt) för företagsklimatet, att orättvis konkurrens är en av faktorerna i den årliga rankningen av kommunernas företagsklimat.
Vem som helst kan i princip drabbas i vilken bransch som helst. Ja, även i min bransch tvingas vi konkurrera med dopade mediejättar som inte behöver ägna en tanke åt sin egen försörjning, eftersom staten tvingar allmänheten att betala för deras tjänster. Oavsett om man nyttjar dem eller ej.
Länge levde tidningsföretagen och de statligt sanktionerade radio- och tv-företagen i tämligen tydligt separerade världar. Så är det absolut inte längre, när information och nyheter hittar nya vägar till telefoner och datorer.
Omvälvningarna i branschen är tuffa för tidningsföretagen. Papperstidningarnas lönsam krymper och tidningsföretag världen över försöker lista ut hur de ska finansiera sin verksamhet i framtiden. Det är inte lätt. Och än svårare blir det när de dopade licensfinansierade företagen ger sig in och "konkurrerar" i de nya mediekanaler där tidningsföretagen behöver finna ett sätt att finansiera framtidens privata medieföretag.
Exempelvis har tvångs- och licensfinansierade jätten SVT lanserat en nyhets-app för mobilen. SVT känner sig absolut inte begränsat av det ursprungliga uppdraget – public service-tv. Därför har man släppt en gratis-app (så klart, om man bortser från tv-avgiften) som är som utformad för att försvåra de privata tidningsföretagens övergång till digitala plattformar.
Det är svårt nog att finansiera den övergången och hitta nya intäkter, utan att den statliga tv-jätten klampar in på den nya marknaden. Medan de privata tv-företagen trampar för brinnande livet, så biter SVT i sin kork och låter sig dras in i framtiden, suveränt obekymrade om intäkts- och läsarberoende "konkurrenternas" framtid och överlevnadsmöjligheter.