Sverige går bra men det finns fattigdomsfickor att åtgärda
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Samtidigt står cirka 6-7 procent av befolkningen helt utanför både arbetsmarknaden och de sociala trygghetssystemen. Det är, vilket är oroande allvarligt, fler än före 1990-talskrisen.
Detta tyder på att den sociala välfärden har lämnat somliga helt utanför vårt trygghets- och välfärdssystem.
En kvarts miljon barn
Den etniska segregationen har ökat i storstadsregionerna. Den sammanfaller också allt mer med den ekonomiska segregationen.
Det innebär att skillnaderna mellan var fattiga och rika bor i ökad grad också motsvarar skillnaderna mellan var fattiga i sydeuropeiska och utomeuropeiskt födda nya svenskar bor. Respektive var bättre situerade infödda svenskar samt övriga nysvenskar bor.
Rädda Barnens studie Skilda uppväxtvillkor belyser situationen för barn till ensamstående ur ett storstadsperspektiv.
Resultaten från den studien visar att barn i allmänhet fått det bättre, materiellt och ekonomiskt sett, under senare år. Trots detta lever fortfarande en kvarts miljon barn under villkor som kan/måste betecknas som ekonomiskt utsatta.
Uppväxtvillkoren för många barn i familjer med en ansträngd ekonomi kan i en relativ mening ses som försämrad. Detta med tanke på att de inte - som andra - fått del av senare års ekonomiska uppsving.
Gapet mellan ekonomiskt utsatta barnfamiljer och andra mer välbärgade barnfamiljer har successivt ökat under 2000-talets inledande år.
Barns ekonomiska utsatthet har också fått ett allt tydligare samband med socioekonomiska faktorer som klass, kön, etnicitet och var i en kommun, stadsdel och i vilken boendeform barnen råkar bo i.
Vårbudgeten?
Sverige går som tåget nu. Reallönerna stiger och många har fått det bättre på senare år. Men som dessa två studier visar, så gäller det definitivt inte alla.
Så där en 6-7 procent eller kanske något mer, har inte fått del av av de goda åren under ens de senaste årens generellt sett goda samhällsekonomiska utveckling.
På den här punkten skulle man önska lite mer av samhällskritisk debatt och förslag på lösningar och riktade insatser från regeringspartiets sida inför vårbudgeten och kommande val.
Socialdemokratin verkar ha en tendens att alltför lätt att som "utvecklingens pris" acceptera växande samhälls- och klassklyftor, som det pris som vi tvingas betala.
Här skulle man inför kommande diskussioner kring valmanifest och annat önska sig en lite friskare och mera självkritisk diskussion kring dessa brister.
Den borgerliga högeralliansen har den långsiktiga - men på vissa håll förnekade - ambitionen att skära bort motsvarande var femte skattekrona (var femte, vårdpersonal, var femte lärare, var femte barnomsorgspersonal). Eller totalt 250 miljarder kronor i sänkt skattekvot.
Mer av jämlikhetspolitik
Det lär knappast krympa den andel av befolkningen, som nu tvingas leva i det utanförskap, som socialstyrelsens och Rädda barnens studier nu har lyft fram.
Det är inte mindre av rättvisa, jämlikhetspolitik och jobbskapande insatser som behövs för att bekämpa växande fattigdomsfickor i välfärds-Sverige, utan mer!
Det kan vara värt att påminna om vad den gamla Electrolux-VD:n Hans Wertén en gång sade när han inför sina direktörskollegor berörde ämnet girighet.
- Kom ihåg gubbar, det finns inga fickor i svepningen
Kanske en replik värt att påminna sig nu när tingsrätten går in på slutvarvet i Skandia-målet med huvudanklagade förra VD:n Lars-Eric Petersson. Blir han fälld, till slut för sitt rofferi? Tillåt mig att tvivla.