Sverige, en liten kommun i världen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag tar det från början.
På onsdagsmorgonen lyckades de borgerliga partierna och miljöpartiet driva igenom lagändringar på skolområdet utan regeringens medverkan; socialdemokraterna fick för ovanlighetens skull se sin skolpolitik nedröstad av en majoritet. En direkt effekt av det är att kommunerna från och med 1 juli inte längre kan neka någon att etablera en förskola utan motivering.
Några timmar senare, på onsdagskvällen, talade Carl Bildt i Riksdagshusets förstakammarsal om handlingsfriheten för en liten stat i globaliseringens tid. Han var inbjuden av Ohlininstitutet för att hålla dess årliga Wibbleföreläsning. Naturligt nog nämnde Bildt erfarenheter från tiden som statsminister i den borgerliga regeringen 1991-1994, i mångt och mycket en brytningstid. Europeiseringen och globaliseringen började göra sig gällande på allvar. Det var krisår, men även nyskapande år.
Just förskolan är ett illustrativt exempel på hur annorlunda Sverige var under 1980-talet. Carl Bildt nämnde hur det privata dagiset Pysslingen utsågs till måltavla för socialdemokratins kamp mot ett systemskifte. Med hjälp av särlagstiftning - Lex Pysslingen - och eldande retorik om riskerna att få "Kentucky Fried Children" hade regeringen Palme hindrat privata daghem och fritidshem från att få statsbidrag. Valfriheten skulle kvävas i sin linda.
Men parallellt med det då ännu så länge ganska framgångsrika motståndet mot systemskiftet pågick ett globalt systemskifte som snart skulle komma att sätta sin prägel på Sverige. Gränserna spelade allt mindre roll för ekonomin och än mindre så när Berlinmuren föll och Sovjetunionen kollapsade. Avstånden krympte och världen började snurra fortare.
Carl Bildt menade att utmaningen för den borgerliga regeringen 1991 var att övertyga svenskarna att Sverige är en del av Europa. Det gick vägen med nöd och näppe. Men utmaningen slutade inte med det. I dag är den att övertyga svenskarna om att Sverige är en kommun i världen, menar Bildt.
Vilken är Sveriges plats?
Det tål att tänka på. Globaliseringen gör i dag att nationsgränser överhuvudtaget inte spelar någon roll när företag fattar investeringsbeslut. Samtidigt ger sig fler och fler länder in i den globala konkurrensen. Om tio år kommer 80 procent av världens växande medelklass att bo i länder som vi för inte så länge sedan kallade u-länder. Vad är Sveriges plats i en sådan världsordning? Hur bevarar vi välstånd och arbetstillfällen?
Ordet på allas läppar är attraktionspolitik; konsten att locka till sig kapital, direktinvesteringar och entreprenörer och få dem att stanna. Med andra ord att göra Sverige till en lockande kunskaps- och kreativitetsnation som ligger i utvecklingens framkant. Då är det ett problem att samarbetsklimatet mellan regeringen och näringslivet är "frapperade uselt" för att citera Bildt. Socialdemokraterna har ju utmålat Svenskt näringsliv till huvudmotståndare i höstens val.
Sverige har surfat på det stora globala systemskiftet och det lilla systemskiftet i Sverige som den borgerliga regeringen inledde, menar Bildt. Det har gjort att ekonomin går bra. Men förnyelsen bromsas i tjänstesektorn och de nya jobben är för få.
Det hoppfulla är att vägen framåt inte är höljd i dunkel. Genom att öppna tjänstesektorn och de offentliga verksamheterna för konkurrens kan svensk ekonomi få förnyad styrka. Dessvärre tvekar socialdemokraterna att slå in på den vägen. Argumenten låter ibland förvillande lika dem som användes för att motivera Lex Pysslingen: välfärd, rättvisa och varningar för marknadskrafterna. Men en annan dimension har också smugit sig in. Efter förra veckans nederlag för regeringens skolpolitik pratar socialdemokraterna om riskerna för att fler religiösa samfund ska starta förskolor. I dagens värld håller identitet, inte ideologi, på att bli allt viktigare.
Nya argument, men samma bromskloss. Som tur är visade riksdagen - tvärt emot alla farhågor om att den tappats på makt på grund av globaliseringen - att det går att komma vidare ändå. Och går det i skolpolitiken så går det kanske även på andra områden.