Tekniska nämnden funderar som bäst på om Region Gotland har råd att sköta Botaniska trädgården. Samtidigt (i går) expanderar man sina åtaganden i en annan riktning. Regionstyrelsen går vidare med planerna för ett naturreservat på Södra hällarna. Här ska aldrig få byggas någonting. Inte ens allra närmast Toftavägen och allra längst bort från havet.
Gotland har flera små tillverkare av exklusiva alkoholhaltiga drycker. Entreprenörer, livsstilsföretagare och eldsjälar som försöker bygga upp livskraftiga verksamheter. Ändå är det här på Gotland som den rödgröna majoriteten i regionfullmäktige tar ställning mot gårdsförsäljning. De vill hellre skicka alkoholpolitiska "signaler", än att ge dessa företagares harmlösa verksamhet rimliga villkor.
Vilken signal är det öns företagare uppfattar?
Vid Visbys parkeringsautomater står gotlänningar och besökare och kliar sig i huvudet. Men tydligen är det inte automaterna det är fel på. Det är medborgarna det är fel på. Det är "handhavandefel".
Om folk har svårt att förstå automaterna, så KAN det ju bero på att konstruktionen inte är så bra.
I förra veckan var det handhavandefel i det politiska maskineriet, när regionfullmäktiges majoritet fann sig i att det p-system som regionstyrelsen ville ha inte gick att genomföra. Tyvärr är det svårare att byta ut ett politiskt maskineri än en parkeringsautomat.
På samma sammanträde i regionfullmäktige hittade man ingen ansvarig för beslut som ledde till kongresshallens fördyringar. Skulden för hur kyrkan och länsstyrelsen hanterat den kyrkoantikvariska ersättningen sprids väl antagligen ut så brett och tunt att den avdunstar, den också.
Och tydligen går det att krocka med två färjor utan att någon gjort något fel.
När jag gjorde lumpen var det två av mina kollegor som råkade krocka med varandra på en liten skogsväg. Pinsamt, så klart. De skrev var sin olycksrapport, och av dessa framgick att båda höll 0 km/h vid själva kollisionen. Det är förvånande hur stora plåtskador det kan bli även vid mycket låga (ja, helt obefintliga!) hastigheter.
Anspråken på makt och inflytande över vardagen är stora, och de bara ökar och ökar. Men när något går fel är det som att det bara blir svårare och svårare att hitta någon som tar ansvar.