Succé eller fiasko?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Frågan är om det är ett genomförbart projekt. Kommer det att fungera med strömmar och kraftiga vindar? Det är alltid svårt att teoretiskt simulera hur sjön uppför sig och vi minns problemen med nya hamnen, där man efter några år blev tvungen att bygga ut den ena vågbrytaren för att klara sjögången i hamnbassängen. Trots att förmodligen ordentliga modellsimuleringar gjorts redan vid projekteringen.
Gotlands kommun räknar kallt med att utvecklingen kommer att fortsätta med större och större fartyg och anser därför att den planerade kryssningskajen är en nödvändighet. En intressant frågeställning är dock om detta är en riktig bedömning. Kommer dagens mer och mer utpräglade "upplevelseturism" kanske i stället att styra utvecklingen mot mindre fartyg som lättare kan angöra små och spännande hamnar? En utveckling som skulle vara positiv för hela Gotland, eftersom dessa fartyg säkert också skulle stanna längre.
Och hur kommer den framtida kryssningstrafiken att påverkas av de hårdare miljöbestämmelserna som träder i kraft om några år? Dessa innebär krav på stora minskningar av svavelutsläppen från fartyg i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen, vilket i sin tur för med sig en kraftig fördyring av fartygens bränslekostnader.
En kryssningskaj som möjliggör angöring även vid hård vind skulle onekligen innebära stora möjligheter för Gotland, men frågan är om det är ett genomförbart projekt? För som jag skrev för några år sedan: "Om jag bygger vågskydd och förtöjningsplats för min båt vid stranden mot öppet hav, så inte förtöjer jag på utsidan" .
Framtiden lär utvisa om det blir succé eller fiasko.