Stora torgets ljus och mörker
Varför är företagare i innerstaden något som katten släpat in?Arkivfoto: Henrik Radhe
Foto: Henrik Radhe
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Fakturan som ger grönt ljus för ljussättningen är långt ifrån det mest besvärande med ombyggnaden av torget. Byggstök, kraftiga förseningar, försvunna parkeringar, kundflykt, oljegrus, uteserveringar som skiljs från krogarna - ja, listan kan göras lång.
Det är som om kommunen viktigaste syfte är att sanera innerstaden från verksamhet som bedrivs året runt. Som om man faktiskt vill driva ut mataffärer, specialbutiker och andra verksamheter som bygger på att vara fysikt tillgängliga för kunder.
Hur kul är att det att leva med stöket ombyggnaden har skapat samtidigt som man vet att tillgängligheten för kunderna blir ännu sämre till slut?
Kommunen har genomfört flera stora förändringar av förutsättningarna för innerstadens företagare utan att ens skapa sig en vederhäftig bild av vad detta får för konsekvenser.
I decennier har man bedrivit en trafikpolitik som syftar till att mota bilarna ut ur innerstaden. Dessutom valde kommunen att flytta hundratals av sina egna anställda ut ur innerstaden, hyra in sig dyrt på Visborg och slumpa iväg innerstadsfastigheter till ett byggbolag.
Cirkusen kring p-avgifterna bidrar till att förmörka bilden och gör framtiden än osäkrare. Vad väntar nu, med rödgrön ledning i kommunstyrelsen och tekniska nämnden?
Den attityd som ligger bakom den nonchalanta behandlingen av innerstadens företagare bidrar till att förklara Gotlands undanskymda placering när Svenskt näringsliv rankar kommunernas företagsklimat.