Jag har varit kritisk mot hur Socialdemokraterna lyckas i sin styrning av regionen, men de senaste turerna i p-avgiftsfrågan har till och med jag svårt att ta in.
Detta har hänt: Vid ett möte den 11 april samlades Visby Centrum och regionens högsta ledning, både den politiska (Åke Svensson och Tommy Gardell) och förvaltande (Bo Dahllöf). Syftet är gott: att hitta en lösning för p-avgifterna för att slippa en utdragen process med överklagande och risk för att man precis till sommaren står med ett ickebeslut och ingen plan B.
Åke Svensson och Tommy Gardell försäkrar att de har mandat att jobba fram en ny lösning, att detta är överordnat, politisk sammanhållning och intäkter till regionen kommer först på andra och tredje plats. Allt är klart och ett nytt förslag till beslut ska förberedas till tekniska nämndens möte den 25 april. Man bestämmer om en gemensam pressträff för att berätta om resultatet av överläggningarna.
Så i måndags, vid 11-tiden, får Magnus Larsson, ordförande för Visby Centrum, ett mejl från Åke Svensson som "beklagar att överenskommelsen inte kan fullföljas".
Det finns nu ett "alltför starkt politiskt motstånd" mot att riva upp det fattade beslutet, trots att de hävdat att manegen var krattad för en ny gemesam lösning.
Klart är i alla fall att varken Åke Svensson eller Tommy Gardell har mandat att föra majoritetens talan. Inte ens sitt eget partis.
Första tanken är ganska given, man antog att antibilpartiet Miljöpartiet har ställt ultimatum och att Socialdemokraterna har fått vika ner sig för att rädda samarbetet. Att det var pay back-time för att MP tagit på sig det tunga ansvaret för hälso- och sjukvården.
Men det var inom det egna partiet som konflikten fanns. Åke Svensson och Tommy Gardell hade inte förankrat sina planer. När deras partikamrater i tekniska nämnden förväntades riva upp sitt beslut, tog det tvärstopp och ledarskapet hade misslyckats ännu en gång.
Tyvärr med lite för stora konsekvenser.
Det är för sent för aktioner som har som syfte att sätta ner några fötter. Nu fanns en lösning som hade stor politisk enighet och där majoriteten dessutom hade möjlighet att "rädda ansiktet" genom att riva upp ett dåligt beslut med förevändningen att slippa ännu en näsbränna från länsstyrelsen.
Detta tillfälle tog man inte utan nu, i elfte timmen, fick prestige och intern maktkamp väga tyngre än att hitta en bra lösning.
Sannolikheten att det fattade beslutet kommer att rivas upp är överhängande och majoriteten blundar och lyfter inte ett finger för att förbereda detta uppenbara scenario.
Ordet skandal är ofta missbrukat men för detta agerande finns inget annat ord.
I går kom ett förhandsbesked om att Gotland sjunker drastiskt i Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet.
Den rödgröna majoriteten jobbar framgångsrikt för att nå det absoluta bottenskiktet.