Speljournalistik styr EU-rapporteringen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
På ett EU-seminarium i Sundsvall medverkade professor Lars Nord från Mittuniversitetet och dess Demokrati-institut med en intressant redovisning.
I sin medieforskning har professor Nord serier av tydliga data som visar att svenska folket hämtar runt 80 procent av sin information från media.
Media viktigare än möten
Medierapporteringen spelar med andra ord en långt större roll än politiska möten, seminarier och annat liknande när folk ska ta ställning.
Samtidigt är det onekligen lite dystert att det i media har blivit allt mer av så kallad speljournalistik. Antalet raka nyheter om EU har minskat klart vid en jämförelse mellan perioden 1995 och 2004.
Det är särskilt tydligt i kvällstidningarnas allt mera kommersialiserade utbud. I gengäld har det blivit allt mera fokus på själva spelet. En annan tendens är att det blivit allt mera slumpartat vilka som favoriseras i media, ofta med fokus på möjliga vinnare som junilistan i senaste EU-parlamentsvalet 2004. Det rena nyhetsvärdet i rapporteringen är ofta också lågt, konstaterade Lars Nord.
Nordiska media i särklass
Samtidigt ska man komma ihåg att nordiska medier ändå står i viss särklass. Också här finns en nordisk modell med bra regionala tidningar som ändå känner ansvar och vill försöka rapportera bra.
Andra ytterligheten är den sydeuropeiska modell, som utmärks av elittidningar som inte når vanligt folk. Mitt emellan den nordiska modellen och det elitära sydeuropeiska finns mellaneuropeiska länder.
Vi måste dock, noterade professor Lars Nord, fråga oss om inte också vi är på väg att mer och mer bli som övriga Europa på medieområdet.
Det vill säga att det blir ett gradvis minskande tidningsläsande, att antalet tidningar blir allt färre och att public service-radio och -tv (Sveriges radio och tv) tappar allt mera mark till de kommersiella alternativen. Och med risk för ytterligare lite sämre folkbildande journalistisk rapportering.
Mediaproblem
Lars Nord avslutade sin genomgång med att lyfta fram några grundläggande problem i det svenska och europeiska medielandskapet visavi EU.
1) Det finns inga verkligt europeiska medier. Försök har gjorts men just inte mer. 2) Det finns ingen europeisk mediepolitik värd namnet. 3) Det finns ingen europeisk journalistik annat än i yttersta undantagsfall. 4) Vi saknar också en europeisk mediepublik. 5) Det finns ännu inte heller någon europeisk offentlighet (genomskinlighet och öppenhet när det gäller källor i offentliga beslutsrum).
Inte så underligt kanske att med denna bild av medielandskapet för ögonen inte heller professor Lars Nord har något bra svar på hur misstron mot EU ska kunna minska.