Spel med kärnkraft
1976 svek Thorbjörn Fälldin i kärnkraftsfrågan. 2009 svek Maud Olofsson. I juni 2010 röstar centern i riksdagen för att bygga ny kärnkraft.
Foto: TOBIAS WALLSTRÖM
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men ju närmare riksdagsbeslutet om energipolitiken i juni vi kommit, desto mer klart har det blivit, att det finns motstånd bland centerpartisterna riksdagen mot kärnkraftspolitiken. Tre centerpartister är emot och två har sagt att de definitivt skulle rösta emot. Den tredje, Sven Bergström, ville säga nej. Han har ställt krav på att inte tillåta kärnkraft under valperioden och att staten inte ska betala ett öre för byggande av kärnkraft. Efter mycket trixande och fixande har man hittat en lösning där han anser sig kunna rösta ja till ny kärnkraft.
Nu är energipolitiken ett kaos. De rödgröna vill inte bygga ut kärnkraften. De vill att alla pengar satsas på förnybar energi. Det är där de stora investeringarna ska göras. I den borgerliga regeringen är moderaterna och folkpartiet de stora kärnkraftskramarna. De har fått centerpartiet att överge kärnkraftsmotståndet.
Centerpartiet tolkar uppgörelsen, som att det inte kommer att byggas några kärnkraftverk för det är för dyrt att bygga utan statligt stöd. Medan folkpartiet och näringslivet ser det som fullt möjligt. En del centerpartister är nu oroliga för att det ska byggas kärnkraftverk med finansiellt stöd av statliga bolag, som Vattenfall. Ledarsidan (c) i Norrtelje Tidning har uppmärksammat att statliga pengar indirekt via bolagen kan hjälpa till vid byggandet av ny kärnkraft.
1976 lämnade Gunnar Bendelin centerpartiet efter sveket mot kärnkraftmotståndet. Än har vi inte sett några lika spektakulära avhopp från centern. Men centerns vikande opinionssiffror talar sitt tydliga språk. Åker centern ur riksdagen på grund av sveket mot sin mångåriga profilfråga att säga nej till kärnkraft?