Spännande om den globala ekonomin
Tidigare ministern Lena Sommestad (S) anser det fel att svälta sig ur krisen. Bättre är att investera i offentlig välfärd och miljöinvesteringar för att öka efterfrågan.
Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Bland dessa gav professor Hansjörg Herr från Berlin, med arbetsmarknad som specialområde, en hel del intressanta fakta om lönekostnadernas utveckling (sjunkande timlönekostnader i många viktiga länder) och hur kapitalandelen växer på löneandelens bekostnad.
Samt hur detta i sin tur leder till en sjunkande efterfrågan i den inhemska ekonomin och hur det satsas för lite på offentliga investeringar och keynsianska miljöinvesteringar.
I det senare ämnet talade professorn i ekonomisk historia, Lena Sommestad. Hon är en tillgång för Socialdemokraterna och borde ges en större plattform!
Stora lastbilar med farlig last
En annan intressant person, som är oerhört snabb i skallen, är den indiska finansmannen Sony Kaapor, om tidigare arbetat på bankirfirman Lehman Brothers och bland annat tjänat 20 miljoner dollar enbart på en enda affär i det senare skandalomsusade oljebolaget Enron.
Kaapor gjorde ett karismatiskt starkt intryck med sina olika inblickar från internationella finansbolag som i praktiken är utan styrsel. Han driver nu en tankesmedja och kräver att finansmarknaderna måste regleras bättre.
Kapoor jämför, pedagogiskt talande, finansmarknaderna med ett trafiksystem där småbilar har ersatts av stora lastbilar med farlig last. Inga hastighetsbegränsningar råder. Poliserna har avskedats eller bara sover. Om inget görs följer ännu en kris. Men Kapoor framhöll även att de globala ojämlikheterna föder spekulation och att perioden mellan varje kris egentligen är mer skadlig.
Det vinglas runt i rekordfart, resurser snedfördelas, det globala klimatet och de redan fattiga är förlorarna, nya finansbubblor skapas. De globala institutioner som ska göra något åt eländet skapades, när Erlander var ny som statsminister.
Nu behöver vi ett nytt "Bretton Woods"-system, en reformerad Världsbank/IMF och en WTO-organisation för handeln som fungerar bättre på global skala än de nuvarande gör.
En alltför oreglerad marknad
Dagens avslutades sedan med att med skicklige Leif Pagrotsky (S), som summerade dagen. Han pekade på att Kina inte är i kris, inte Indien heller, inte växande Brasilien.
Medan det i grunden är en europeisk och transatlantisk finansiell kris för en alltför oreglerad marknad och som nu hanteras så illa, att vi, som även en klok journalist (Wolfgang Münchau) från Financial Times och andra påpekade tidigare under dagen, kan leda oss i en andra ekonomisk (a dubble dip recession).
Det Pagrotsky (vice ordförande i riksbanksfullmäktige) sa som avslutning på dagen undrar jag om socialdemokraternas ekonomiska talesperson Thomas Östros förmått säga lika bra!
Om Socialdemokraterna ska kunna återfå sitt i svensk inrikespolitik förr så tydliga luftherravälde i ekonomiska frågor, måste resan börja här och nu, i en förståelse av det som har försummats så grovt under senare år: Den globala ekonomin och hur vi förhåller oss till nu ultraliberala finansmarknader.
För detta krävs en berättelse om Sveriges roll i densamma, egna tydliga reformförslag och ett större intresse för europeiskt och globalt samarbete. En rimlig utgångspunkt är en rejäl uppdatering av den svenska modellen i globaliseringens tid.
Väljarna känner inte tillräckligt förtroende för en politik som bara handlar om att ge Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan nya namn, samtidigt som man bryr sig för lite om dess innehåll, liksom vad gäller de ultraliberalt avreglerade finansmarknaderna och för globaliseringens grundfrågor.
Nu finns en hemläxa att göra för i valet förlorande socialdemokrater på dessa och andra områden. Och det arbetet måste börja nu i någorlunda närtid!