Även om det ibland gick på kryckor, så var en ny optimism och ett nytt självförtroende på gång inom Socialdemokraterna. Visst var det samma gamla sorts bunkervalsprocess för att få fram en ny partiledare efter Mona Sahlin.
Men när Håkan Juholt väl höll sitt tal på kongressen lyckades han smått fantastiskt gjuta mod i stukade partikamrater och få alla att känna optimism och framtidstro och att Socialdemokrater skull hitta sin själ och historia för framtiden.
Även om det sköttes lite schabbligt och hattigt ibland, så blev trots allt budgetmotionen ett hyfsat vapen i opposition mot de idélösa Moderaterna. Det kändes som att hösten skulle kunna bli en framgång och uppgång för Socialdemokraterna och att partiledaren Håkan Juholt skulle kunna grilla statsminister Fredrik Reinfeldt ordentligt om jobbpolitiken, den sociala rättvisan, sjukförsäkringen och att tågen inte fungerar.
Många luttrade socialdemokrater såg nog fram emot höstens politiska offensiv för politiska sakfrågor, som är så viktiga att föra fram i det Sverige, där Moderaterna så framgångsrikt i smyg genomför sitt systemskifte.
Men så gick allt åt skogen. En partiledare som inte kan hålla koll på de bidrag, som skattebetalarna står för, så att våra folkvalda i riksdagen ska kunna sköta sina uppdrag, kan inte prata om rättvisa och solidaritet med särskilt stor pondus. Det spelar nästan ingen roll om han frikänns i den rättsliga prövningen av åklagaren. Nu pågår mediadrevet för att hitta sanningen om Håkan Juholts felaktiga bostadsbidrag. Jag tror och hoppas att han bara slarvat. Men får en Socialdemokratisk partiledare slarva med sådant? Nej!
Risken är stor att även om stormen blåser över, så kommer Håkan Juholt att förknippas med fuskandet med bostadsbidragen. Belastningen kommer aldrig att ta slut. Moderaterna vill nog ha kvar Håkan Juholt, som en vingklippt S-ledare. Vad säger en skadeskjuten Håkan Juholt i partiledardebatten idag om någon vill diskutera synen på bidragsfusk med honom.
Det är många stolta Socialdemokrater som känner sorg och besvikelse över det som skett och att partiet återigen riskerar att åka ännu längre ner i botten av krisen. Eller finns en räddning?