Socialstyrelsen går in i väggen

Politik2007-08-15 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Läkaren har stämts av Diskriminieringsombudsmannen. TT rapporterar om hur psykiatern tagit emot patienter på remiss från Försäkringskassan. Hans utlåtanden om två patienter gör att han nu dras inför rätta. Om en kvinna som ursprungligen kommit från Grekland skrev han att hon har "mager psykiatrisk problematik" och att det enda som gällde för henne var "en enkelbiljett till Grekland". Om en man som ursprungligen kommit från Turkiet hävdade han att det inte fanns något stöd för diagnosen utmattningsdepression, men han skrev också att hos "invandrargrupper från Medelhavet, där en make/maka har sjukpension, så ökar sannolikheten att även den andra parten kommer att ?insjukna? i någon sjukpensionsgrundande åkomma. Detta gäller i synnerhet greker och turkar".
Naturligtvis finns det situationer där klienten vill vara sjukskriven, men där läkaren skall säga nej. Men utan förklenande omdömen om enskilda människor eller hela folkgrupper. Hur mycket skall man tro på en diagnos där fördomar utgör en betydande del?

Diagnoser som utbrändhet och utmattningsdepression leder i Sverige till långa sjukskrivningar. Men på vilka grunder säger man ja eller nej till sjukskrivning? För att formulera bättre riktlinjer bad den förra regeringen Socialstyrelsen att ge förslag till en "en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess". Detta arbete inom Socialstyrelsen har nu gett myndigheten problem. För några dagar sedan kom det fram att i arbetsmaterialet till nya riktlinjer för diagnoser och sjukskrivningar föreslås att de som får dessa diagnoser, utbrändhet eller utmattningssyndrom, inte skall sjukskrivas alls. Reaktionen var omedelbar och häftig. Många blev rasande. I går började Socialstyrelsen en försiktig reträtt.

Å ena sidan tror jag det är så att många av dem som sjukskrivs för långa perioder skulle må bättre av att vara på jobbet, även om det på kort sikt känns bäst att slippa gå dit när man inte mår bra. Men alltför många krafter verkar i motsatt riktning. Den sjukskrivnes egna önskemål. När sjukskrivningen väl är påbörjad, vad har arbetsgivaren då för egenintresse av att den skall brytas om den anställde inte kan prestera i nivå med vad han eller hon gjorde tidigare? Om nu rönen säger att långa sjukskrivningar är till förfång för den sjukskrivne så är det bra om läkare får riktlinjer som styr dem att att agera för patientens bästa.

Men å andra sidan så har givetvis läkaren som träffar patienten bättre möjligheter att ställa diagnos och avgöra lämplig behandling än vad man har i en patientlös myndighetskorridor. Det är människor vi talar om. Människor som författaren Johanna Nilsson, som skrev på Svenska Dagbladets debattsida i går, och berättade om hur hon "brakade in i den så omtalade väggen" med så stora konsekvenser att det är svårt att se hur hon skulle kunnat återvända till arbetslivet efter en sjukskrivning om högst tre veckor.
Den hippokratiska läkareden säger bland annat att: "Efter förmåga och omdöme skall jag vidtaga dietetiska anordningar till gagn för de sjuka, och vad som kan skada eller göra dem ont skall jag söka avvärja."
Det är den viktigaste riktlinjen.