Var det bra demonstrationsväder i går? Å ena sidan var det blåsigt och ganska kallt. Å andra sidan var det ju inget vackert väder som lockade till andra aktiviteter.
Hur som helst var det faktiskt förvånande dålig uppslutning vid Socialdemokraternas traditionella första maj-demonstration på Bingeby. Det verkade faktiskt glesare än vanligt, detta valår.
(Kanske var det avsaknaden av en hoppborg? Släppte man luften ur den för att Borg inte ska associeras med hopp?)
Är det denna trötta rörelse som aspirerar på regeringsmakten och statsministerposten? Opinionsläget just nu ger dessutom låga odds på att det faktiskt ska bli så.
Jo, men det beror ju inte på att Socialdemokraterna är speciellt starka just nu. Visst har det skett någon återhämtning sedan Håkan Juholts glada dagar. Men jämför man bakåt i tiden så är ju de kring (och under) 35 procent som Socialdemokraterna når i opinionsundersökningarna en mycket låg nivå.
Sossarna är fortfarande svaga. Blir det en rödgrön regering så beror det på Vänsterpartiet och Miljöpartiet går ovanligt bra. Vilket också betyder att dessa partier kommer att ha ett stort inflytande över den politik som en eventuell rödgrön regering kommer att bedriva.
Är det som jag försöker skrämmas? Nja, i så fall beror det på att jag blir lite rädd själv. Hur ska det gå? Jag är övertygad om att reform som exempelvis en omfattande arbetstidsförkortning skulle rasera välfärden.
Det är illa nog att tänka på hur det skulle drabba konkurrensutsatta exportföretag. Men en arbetstidsförkortning i vården, där man redan har mycket omfattande rekryteringsproblem, motsvarar ju att en fjärdedel av personalen försvinner. Fler händer i vården? Pyttsan.
Både Vänsterpartiets och Miljöpartiets framtida inflytande borde få tveksamma väljare i mittfältet att fundera över om det verkligen är en god idé att hjälpa en försvagad socialdemokrati till regeringsmakten.