Sociala medier avgjorde inte
Foto: Söderlund Tommy
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation, har tillsammans med sina kollegor på Mittuniversitetet i Sundsvall undersökt detta vetenskapligt och konstaterar att väljarna i huvudsak följde valet via traditionella medier, framför allt tv.
Jag tror att många överskattar sociala mediers genomslagskraft, däremot är jag förvånad att så få har sökt information på partiernas hemsidor. Hur mycket detta beror på att det är svårt att ta till sig partiernas hemsidor som ofta är en blandning av interna och externa budskap har jag inte fördjupat mig i.
Bara 5 procent av de tillfrågade 2 000 i undersökningen svarar att de har besökt ett politiskt partis hemsida för att söka information i valrörelsen.
Nästan hälften, 47 procent, svarade tv på frågan vilken informationskälla som varit den viktigaste för att hänga med i som händer i svensk politik. 24 procent angav dagstidningar och först på tredje plats kom Internet med 13 procent.
Jesper Strömbäck konstaterar att de sociala medierna förvisso har betydelse, men att deras roll för att värva väljare har helt klart överdrivits av politiker "eller kanske av journalister".
Jag tror att han har helt rätt.
Om man helt plötsligt hoppar in i de sociala medierna, skapar Facebook-konton och börjar twittra politiska budskap, då har man missuppfattat vitsen med det hela. Det handlar mer om att vara delaktig i denna sfär som "vanlig människa", inte för att basunera ut vallöften och politiska budskap. Det väcker inget intresse och därmed får det ingen uppmärksamhet.
En politiker som använder Facebook och Twitter eller bloggar kontinuerligt kan få ut sina budskap och hjärtefrågor på köpet så att säga.
Det går att vara personlig utan att lämna ut hela sitt privatliv, det gäller att hitta en nivå som är intressant.
Framför allt handlar det ju just om att tycka, kommentera andra och saker som är aktuella för dagen. Man kan lyfta fram nyheter och annat man vill ge uppmärksamhet, sprida filmklipp, artiklar eller länkar till den egna bloggen.
För många betyder detta ett merarbete som känns betungande. För andra är det bara ännu ett sätt att vara delaktig i samhällsdebatten. Det kräver inte mycket tid, några sekunder så har man uppdaterat sin status eller kommenterat någons inlägg.
Det handlar mer om mod och att man tar sociala medier för vad de är, flyktiga och just sociala. Man behöver inte ha en källa att styrka sina inlägg med, allt måste inte vara på allvar. Man kan blanda allvar med yta.
Det är nog mer den familjära tonen som skrämmer många politiker. Man tycker att det blir lite tramsigt.