Smittskydd är inte klimatskydd

I smittskyddsarbetet visar många stor handlingskraft och uppoffring. Dessvärre menar vissa att det är just det som behövs i klimatarbetet.

Politik2020-03-16 05:34
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Inte minst efter att Klimatpolitiska rådet på torsdagen överlämnade sin årliga rapport, där det konstateras att regeringens politik inte kommer att räcka för att nå målet om nettonollutsläpp senast 2045.
Rådet vill bland annat att den klimatpolitiska handlingsplanen ska få lika stort genomslag som det finanspolitiska ramverket. Dessutom vill rådet inte nöja sig med ett fossiloberoende jordbruk, utan i stället helt fasa ut växthusgasutsläpp från jordbruket.


Det är rimligt att alla ska ta hänsyn till klimatpåverkan där det är relevant. Men i en så långsiktig och permanent plan som omställningen behöver vara måste metoderna allt som oftast låta sig överskuggas av mer direkta och konkreta faktorer. Som att statliga medel har faktiska kärnuppgifter att betala för, och att vi behöver den mat som jordbruket producerar.
Medan klimatåtgärder är långsiktiga och permanenta, är smittskyddsåtgärderna mot coronaviruset omedelbara och tillfälliga. Vi är beredda att offra betydligt mer, till exempel genom att ställa in resor och minska produktionen genom karantänsregler, just för att effekten av spridningen märks direkt och för att vi vet att allt kommer att bli som vanligt så småningom.


Ändå efterfrågar bland andra DN:s kulturchef Björn Wiman (10/3) samma engagemang i klimatfrågan. Han pekar på de tillfälligt sjunkande utsläppen i Kina, till följd av landets extrema smittskyddsåtgärder, samt på vår egen plötsliga vilja att hushålla med resurser. Och visst finns det en poäng, på en abstrakt nivå, i att vi går med på kraftiga förändringar för att övervinna ett hot. Men vi ska vara försiktiga med att sukta efter inskränkande åtgärder när det handlar om ett mindre omedelbart klimathot och en permanent omställning.
Slutsatsen av de tillfälligt minskade utsläppen i Kina borde snarare vara vikten av att flytta hem viss produktion till Sverige. Med våra strängare utsläppsregler kan vi göra stor skillnad globalt. 
Ironiskt nog bör klimatrörelsen snarare ta efter vissa mer ängsliga delar av smittskyddsarbetet. När Folkhälsomyndigheten lät bli att uppmana alla som varit i riskområden att stanna hemma i 14 dagar menade myndigheten att det inte var en effektiv åtgärd. En större försiktighet hade varit önskvärd i det fallet. Men strävan efter minsta möjliga ingripande och största möjliga hänsyn och effekt bör vara ledande inom klimatrörelsen.
 

Vi kommer inte att klara av en hållbar omställning genom att ständigt se den globala uppvärmningen som en akut uppblossande kris, likt den snabba spridningen av ett, för vissa, livsfarligt virus. Tanken på minskad klimatpåverkan bör snarare finnas där i bakhuvudet konstant och ha rimlig inverkan på alla beslut. I stället för att panikartat ställa in alla flygresor bör klimathänsyn snarare leda till att resevalet faller på flygbolag som arbetar för att ställa om till mer miljövänligt bränsle.