Hur många går på LCHF efter julhelgen och nyårslöftet? Antagligen ganska många. Om jordbrukverket får som de vill kan det dock bli en dyr livshållning.
Enligt Jordbruksverket krävs det nämligen tvingande regler och skatter för att människor ska äta mindre kött. Intentionen med den nyligen släppta rapporten är att föra köttproblemet på tal, skriver verket. Likväl landar den i slutsatsen att det inte räcker med frivilliga åtgärder för att nå klimat- och miljömålen.
Nu har finansminister Anders Borg lyckligtvis avfärdat den föreslagna köttskatten. Likafullt är det viktigt att diskutera hur skattesystemet ska användas. Är skatter till för att finansiera det offentliga? Eller är de till för att påverka människors beteende? Och vad kommer i så fall härnäst?
Att plundra köttätare på deras surt förvärvade slantar ter sig omotiverat. Skatten införs inte på grund av ökade utgifter för de offentliga, utan för att uppnå ett miljöfrämjande beteende hos konsumenterna. Således ter det sig märkligt att man inte hellre vill förbjuda köttet helt.
Oavsett vilket av dessa alternativ man väljer, offras det svenska jordbruket på byråkratins altare. Så länge köttkonsumtionen ligger på den nivå den gör idag kommer människor hitta vägar till billigt kött. Införs en köttskatt i Sverige eller EU är risken att efterfrågan ökar på varor från resten av världen.
Sverige har ett mycket gott djurskydd som bör värnas. Vi har etiska slaktmetoder och en relativt klimatsmart köttindustri. Dessutom skövlas det ingen regnskog för att de svenska gårdarna föder upp sina köttdjur.
Ytterligare en viktig aspekt är den biologiska mångfald som finns i Sverige och på den öppna åkermarken. Hela ekosystem med blommor, insekter och fåglar skulle försvinna om det svenska jordbruket fick stänga igen.
Till detta bör läggas att bönderna redan i dag går på knäna på grund av alla skatter och regelverk som tynger jordbruket. Många bönder skulle säkerligen inte klara av ytterligare en kostnad. Att vara stolt över sin köttindustri och samtidigt undergräva dess förutsättningar att överleva är en paradoxal inställning.
Vad Jordbruksverket däremot har rätt i är att det krävs bättre information och bättre märkning av varorna för att svenskarna ska ha möjlighet att ta ställning till vad de köper för kött.
I ljuset av allt detta ter det sig snarare motiverat att ge skattelättnader till de svenska lantbrukarnas verksamheter. Då skulle det svenska köttet bli billigare och därmed stå sig bättre i konkurrensen med andra länder.
Börjar de svenska konsumenterna dessutom ställa krav på kvalitet tvingas internationella aktörer även konkurrera mot de svenska gårdarnas paradgren.