Idag får alltför många välfärdsarbetare i hemtjänsten ett detaljstyrt schema, där de ska leverera mat till en äldre på tre minuter. Och duscha någon på 13 minuter. Och industriarbetarnas arbete blir allt mer uppdelat, stressigt och slitigt. Kommunals medlemmar inom vården och omsorgen älskar sina jobb, men hatar arbetsvillkoren, sa Kommunals ordförande Annelie Nordström på ett seminarium om ett hållbart arbetsliv. Där också IF Metalls ordförande Stefan Löfven och S-ledaren Håkan Juholt diskuterade arbetets innehåll.
Många bra idéer kom fram. Att kommunpolitikerna måste ta tag i personalpolitiken och inte överlåta den åt tjänstemännen. Både inom Kommunal och IF Metall finns projekt med Mönsterarbetsplatsen för att påverka anställningsformer, arbetsmiljö och arbetstider. Det är viktigt att ta vara på de anställdas kunskap, erfarenheter och idéer, betonade Stefan Löfven och avslöjade att de anställda i industrin får bara två dagars kompetensutveckling/år. Det är männen, kvinnorna får ännu mindre.
Jag tycker dock alla tre bara snuddade vid kärnfrågan, då det gäller dagens arbetsmiljö och arbetsliv. Det är ju en maktfråga. Minns vilken revolution det blev på arbetsplatserna i början av 1970-talet när arbetsmiljölagen kom. Skyddsombuden fick utbildning på betald arbetstid och de fick rätt att stoppa farliga arbeten. Jag såg själv i Visby hur Ericsson-fabrikens arbetsmiljö på några år förändrades från farlig till näst intill ofarlig. Tack vare den kompetens och makt skyddsombuden fick. De behövda aldrig stoppa jobben. Men makten var avgörande.
Håkan Juholt måste lagstifta om skyddsombudens kompetens och makt och utvidga deras möjligheter att också påverka dagens mjuka arbetsmiljöproblem. Att gå in i väggen är kostsamt både för individen och för arbetsgivaren. Alltså är det lönsamt att ge de anställda verktyg att förbättra dagens arbetsmiljö.
Ska vi få stopp på dagens utslitning av välfärdsarbetarna och industriarbetarna, så måste det till en moderniserad maktförskjutning till skyddsombuden. Villkoren på arbetsplatsen är en maktfråga. Vågar Håkan Juholt ge de anställda makt att skapa ett mer hållbart arbetsliv?