Att lönedumpning förekommer även i Sverige är ingen nyhet och bland annat brukar de utländska bärplockarnas usla villkor i norrlandsskogarna uppmärksammas varje sommar. Men lönedumpning breder ut sig i allt fler branscher och det finns historier om gästarbetare från forna öststater som får jobba 12-timmarsskift på svenska campingplatser för 38 kronor i timmen.
Det finns också varianter där arbetsgivaren försvarar sig med att de betalar avtalade minimilöner, men att arbetskraften sedan är inhyrd som egenföretagare och alltså inte behöver belasta företaget med arbetsgivaravgifter, försäkringar med mera. De betalar till exempel 120 kronor i timmen och inget mer. Hur det sedan är med den inhyrda personalens försäkringar och annat är ju ett annat problem. Ofta är sedan arbetsvillkoren för övrigt dåliga med långa arbetsdagar och undermåliga bostäder.
Sedan finns det riktiga skräckexempel. Södra, som är en av tungviktarna i den svenska skogindustrin, bytte förra året ut ett antal lokala åkerier mot det Jönköpingsbaserade Silvano för sina timmertransporter. Inget konstigt med att byta transportör, men det var bara det att Silvano lätt kunde konkurrera genom att via ett bemanningsföretag hyra in lettiska chaufförer. Inte det heller kanske så konstigt, men så var det det där med lönerna.
Lantbrukstidningen ATL avslöjade för ett tag sedan att lönen för de lettiska chaufförerna troligen ligger runt 17 kronor i timmen! Detta har ATL kommit fram till genom att granska siffrorna i bemanningsföretagets årsredovisning. För varken åkeriet Silvano eller bemanningsföretaget vill uppge vad chaufförernas löner är.
Frågan är hur lågt vissa företag kan sänka sig i jakten på en allt större och större vinst. Södra har bevisligen inga betänkligheter, men nog luktar det slavarbete och kolonialvälde. Föga hedrande för välfärdsstaten Sverige!