Allt fler hamnar i den så kallade skuldfällan. Samhället har drabbats av en negativ lånekultur och det drabbar inte minst bostadsmarknaden. Svenska bankföreningens vd, Thomas Östros, menar att hushållen inte bygger upp tillräckliga buffertar mot sämre tider och vill att politiska steg tas mot amorteringskrav på bolån för att minska hushållens skulder.
Bankerna vill efter överläggningar med bland annat Riksbanken och Finansinspektionen rekommendera hushåll som tar nya lån med en belåningsgrad på över 50 procent av bostadens marknadsvärde att börja amortera. På så sätt skapar man också en god amorteringskultur, menar Östros.
Av en rapport från Nordea framgår att bostadsrättspriserna under en femtonårsperiod har ökat mellan fyra och sex gånger så mycket som hushållens disponibla inkomst. En bidragande orsak till att priserna har kunnat öka så mycket är att fler människor har tillgång till frikostiga banklån.
Finansminister Magdalena Andersson (S) har redan öppnat för samtal om regler om amorteringskrav. Tidigare statsminister Göran Persson (S) anser dock att det är ränteavdragen som är osunda och att om man avskaffar dem bryter man förväntningarna på stigande priser.
Att låta marknaden bli mer fri är bra. Men i det här läget är det troligtvis barnfamiljer och personer med små marginaler som skulle drabbas av att avdraget tas bort. Det kan dock låta sig göras, men då handlar det om en utfasning under lång tid.
Politiska beslut i kombination med en dysfunktionell bostadsmarknad har skapat inlåsningar och stigande bostadspriser över hela landet. Efterfrågan är stor men utbudet är litet och priserna är därefter. I de större städerna ökar priserna som aldrig förr. I exempelvis Luleå har priset för en etta nästan fördubblats de senaste åren. Konsekvenserna blir att det är svårt att flytta eller anpassa boende till livssituation.
På andra sidan Östersjön drabbades Lettland i slutet av förra decenniet av en ekonomisk kollaps. Den expansiva ekonomin med ett frikostigt lånesystem bidrog till att lyxbilsförsäljningen i Lettland ett tag var störst i världen. Löneökningen var cirka 30 procent om året.
Sedan brast det. Arbetslösheten ökade från 5 till 20 procent. Många som inte hade en privat buffert fastnade i skuldfällan och bostadsmarknaden havererade.
Det lettiska exemplet visar att ett lån inte är ett papper i ett monopolspel utan riktiga pengar som ska betalas tillbaka. Sverige bör därför ha en god och uppmuntrande amorteringskultur. Bankerna måste själva ta sitt ansvar och arbeta för en god amorteringskultur, de har både möjlighet och medel att påverka situationen. Avbetalningsplaner är inget för politiker att tvångsbesluta om.
För att bostadsmarknaden ska bli effektiv måste det bli enklare och billigare att bygga nytt. Utbud och efterfrågan bör styra priserna, inte politiska beslut, amorteringstvång eller avdragsrätter. På så sätt anpassas ekonomin till individen. Med tanke på att marginalerna kommer att minska på grund av den nya regeringens skattehöjningar kanske det behövs.