Skrapan som skaver

Snart överträffad. Två gånger om? Burj Khalifa i Dubai. 828 meter. 163 våningar.Foto: Jessica Gow / SCANPIX

Snart överträffad. Två gånger om? Burj Khalifa i Dubai. 828 meter. 163 våningar.Foto: Jessica Gow / SCANPIX

Foto: JESSICA GOW / SCANPIX

Politik2011-08-05 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

I Saudiarabien har ritningarna till nya Kingdom Tower presenterats. Skyskrapan ska bli över tusen meter hög. Att döma av tonläget i den lokala ö-debatten kommer Kingdom Tower att bli världens näst högsta byggnad, enbart överträffad av höghuset på Snäck.

Enligt berättelsen om Babels torn oroade sig Herren över att tornet människorna börjat bygga skulle bli så högt att det nådde ända till himlen. Så han införde språksvårigheter (olika språk) så att människorna inte kunde förstå varandra längre.

"Vad babblar han om", frågar du dig kanske. (Jo, "babbla" kommer av Babel.)

Jag menar inte att höga hus är ett tecken på att ett samhälle har högt i tak. Då skulle man inte hitta de högsta skraporna i samhällen som Saudiarabien, Kina och Malaysia. Auktoritära samhällen där monumentbygge snarare än markpriser styr antalet våningar.

Däremot säger det också något om ett öppet samhälle när exempelvis byggprojekt av MOTSTÅNDARNA förstoras bortom alla rimliga proportioner.

På Snäck handlar det inte om monumentbygge. Ingen statskapitalism ligger bakom ritningarna och det är inte skattebetalarnas pengar som ska skapa ett stort utropstecken några kilometer norr om Visby. På behörigt avstånd från världsarvsstaden. Och även om antalet våningar ter sig stort ur ett gotländskt perspektiv, så ter det sig mer beskedligt i en vidare jämförelse.

Det är inte heller som det missriktade modernistiska projekt som härjade i Sverige för några decennier sedan, då stadskärnorna revs och ersattes av betong och varuhus. Som om vi hade dåligt samvete för att inga bombningar ödelagt våra städer under andra världskriget. Här är det ingenting som förstörs för att ge plats för det nya. Projektet förverkligas på en plats mitt ibland annan modern bebyggelse.

Så vad är det som driver motståndet? Senast i går skrev GA om hur mark- och miljödomstolen avvisat en begäran om att stoppa bygget. Och det är bara en av ett flertal fronter där fördröjningsstriden bedrivs.

I grunden är det ett symptom på något positivt, som auktoritära samhällssystem saknar. I det individualistiska svenska samhället har medborgarna stora möjligheter att försvara sina egenintressen. Så länge detta inte slår över i ett samhälle där man måste ha OK från grannarna så...