LEDARE
Skolstarten är en dag med blandade känslor. Många har längtat tillbaka till skolan och kompisarna, andra skulle gärna varit lediga länge till. Somliga får ont i magen av att gå till skolan om det är en otrygg plats, medan skolan för andra är den enda plats där de kan känna sig just trygga.
Många föräldrar känner också en stor lättnad för att deras barn nu har något att göra på dagarna.
Sommarlovet är betydligt längre än den semester de flesta har att tillgå. Så länge barnen går på fritids är det inga problem men för många mellanstadiebarn är fritids inte längre ett alternativ. Att tvinga dem gå på fritids när alla deras kompisar hänger med varandra eller är hemma spär inte på harmonin hos vare sig barn eller föräldrar.
Inte många föräldrar kan ordna tillvaron så att någon är hemma med barnen hela sommarlovet, är man ensamstående är det omöjligt. Det dåliga samvetet tynger många föräldrar och bidrar självklart till stress och skuldkänslor.
En logisk slutsats av detta konstaterande borde kanske vara att anpassa skolan till yrkesvärlden, att skolbarnen också bara ska ha fem veckors ledigt istället för åtta som i dag? Det långa sommarlovet skapades ju i en helt annan tid, inte för att man ansåg att barnen behövde vara lediga länge utan för att de behövdes i arbetskraften hemma på gårdarna.
Men skolan har ett egenvärde som går utöver att vara ett ställe där barnen kan vistas när föräldrarna jobbar. Frågan är snarare vad barnen eventuellt skulle vinna på ett treterminssystem? Svaren på detta är med stor sannolikhet lika varierande som hur de upplever att gå tillbaka till skolan efter sommarlovet.
Men nog är det värt att fundera på.
Inom universitet och högskolor har diskussionen gått längre, där finns redan en ganska stor politisk enighet kring ett treterminssystem, fast med helt andra bevekelsegrunder.
I Sverige har vi EU:s äldsta studenter, medianåldern för studenter i akademisk utbildning inom EU är 22,1 år medan den i Sverige är över 25 år. Det talas om införandet av ett treterminssystem för att dels få ut efterfrågad utbildad arbetskraft snabbare, dels för att undvika det ”glapp” som uppstår under det långa sommarlovet. Studenter får sitt sista studielån före sommaren i maj, nästa får de vänta på till slutet av september.
Sommarjobb eller sommarstudier är därför ett måste för studenterna. Men de får inte tjäna för mycket på sitt sommarjobb (om de ens hittar något) för då minskas studiebidraget. Kanske är det smidigare att läsa en sommarkurs ”lite för kul” så att man får behålla studiestödet.
I Sverige talar vi om ett livslångt lärande, men om de flesta inte kommer ut i arbetslivet förrän i 30-årsåldern får detta en annan betydelse än vad som var menat.