Ledare: Skolskjuts, lärare och ekonomi

För två veckor sedan, skrev jag den mest positiva krönikan jag skrivit. Jag berättade om hur stolt jag var när jag tillsammans med några ur Visby Centrums styrelse samt tjänstemän i Borås mottog pris för årets stadskärna.

Jag berättade också om hur stolt jag var, när jag tillsammans med ledningsgruppen för Socialförvaltningen, var på utbildningen Leda för resultat.

Aldrig har jag fått så mycket kommentarer och negativ respons för något jag skrivit. Det finner jag underligt och lite tråkigt. Visst vet jag också att det finns sådant som inte är lika bra, att det finns otaligt att förbättra.

MEN det är viktigt att prata om sådant som är bra och det är viktigt att känna sig stolt!

Skola över hela ön och skolskjuts
Bussupphandling är något som just nu väcker mycket känslor och det förstår jag. Tyvärr innebär förändring inte alltid förbättring för alla.

Alla minns förstås den uppslitande processen kring eventuell nedläggning av skolor på landsbygden. Över hela världen går en våg av skolnedläggning, effektivisering och större enheter. En del ser det som ett misslyckande, att vi inte gör detsamma på Gotland.

Själv är jag stolt över att vi valt en annan väg och att vi i det gett oss själva och förvaltning i uppdrag att hitta möjliga vägar för att istället utveckla våra mindre skolenheter, så att dessa kan bli hållbara.

Det är ett led i att Gotland ska växa i befolkning där väl spridd förskole- och skolorganisation är en förutsättning för liv över hela ön. När vi valde att de regionalpolitiska konsekvenserna av skolnedläggning hade blivit för svåra, kostar det också. Den röd-gröna majoriteten har därmed valt att INTE spara på gotländsk skola i någon större omfattning. Det visar på ett bra sätt hur vi vill fördela de medel vi har - barn och barnfamiljer är viktiga!

Det kostar dock på och en sak det för med sig, är skolskjutsfrågan. Trots mindre sparbeting har vi tuffa år framför oss och det underskott vi hade förra året måste hämtas hem.

Kostnaderna för skolskjuts har skenat de senaste åren och det tar resurser från annat, som undervisning, läromedel eller extra stöd. Det är därför vi gjort en ny upphandling och även om det var förra majoriteten som beslutade om den, har vi tillsammans nu verkställt.

Vi följer reglerna
Reglerna för hur långt att gå, respektive att sitta i bussen, är desamma som tidigare med några förbättringar. Men varför det upplevs som en försämring är för att vi inte hållit oss till dem, med ökade kostnader som följd. I jämförelse med andra kommuner har våra kostnader varit enorma och de regler vi har är lika eller bättre vid jämförelse. Självklart vore det optimalt med bussar som stannar utanför varje barns hem och som gick hem flera gånger varje eftermiddag. Men jag tror att alla förstår att det inte är möjligt.

Vårt mål är, att tillsammans med familjens ansvar, ha en skolskjutstrafik med bra bussar, som håller hög säkerhet, där busschaufförerna är bra på att just köra barn till en kostnad, som är rimlig och som ryms i den budget vi har.

Skolbuss eller lärare
Som kompelement till skolskjuts finns fritids på morgnar och eftermiddagar för alla barn i låg- och mellanstadiet, samt landsortsbussarna som många gånger går mot Visby i anslutning till skolslut.

Det är tuffa tider och det är dessutom en tid där nyheterna varje vecka rapporterar om att skillnaderna i svensk skola ökar mellan de elever som lyckas och de som inte gör det.

Här är vårt ansvar enormt och vi har att se till att resurserna räcker till allt. Att då låta kostnaderna för skolskjutsar skena på bekostnad av lärarresurser är inte ett alternativ. Även om det är tufft!