Ibland när jag sitter och lyssnar på fullmäktige, så kan tiden synas mig lång. Då har det hänt att mobiltelefonen kommer fram, för att jag exempelvis ska kunna spela lite wordfeud (som liknar Alfapet). Det borde jag inte göra. För av det som sägs medan jag spelar minns jag nästan inte ett skvatt.
Jan Björklund har föreslagit att skolorna ska kunna införa ett mobilförbud och tillfälligt samla in klassens telefoner, eftersom det är för många som inte koncentrerar sig på lektionerna. I dag kan man bara kräva att eleven lämnar sig ifrån telefonen, om den används så den stör andra. Om eleven bara förstör sitt eget lärande är läraren maktlös.
Gomorron i SVT tog upp förslaget i går morse. Jag tycker att det låter helt rimligt. Och jag stärktes i min uppfattning när en ung elev skulle förklara varför hon tycker att det är ett dåligt förslag:
– Alla håller på med mobilen hela tiden ju.
Det finns en tydlig skiljelinje mellan blocken i skolfrågorna. Vänsterpartiets Rossana Dinamarca hjälpte till att göra den synlig i SVT. Att skolan ska kunna hindra elever att leka med mobilen under lektionerna kallade hon för ”teknikfientligt”. Och hon ansåg att det skulle ge ”lärarna en polisiär roll som inte hör hemma i skolan”.
Det var det flummigaste! Om inte lärarna ska få skapa vettiga arbetsformer i skolan, vem ska då göra det?
Hur kul kan det vara att hålla en omsorgsfullt förberedd lektion när hälften av åhörarna tycker det är roligare att använda den portabla spelkonsol som även kan användas för att ringa telefonsamtal?
Bra lärare förtjänar bättre löner. Men de förtjänar också respekt.