Nog märks det väldigt tydligt att förra veckan var den sista för årets verkliga högsäsong. Sommaren förvandlas inte på en dag till höst, men tillvaron går över i ett nytt tillstånd. Det är som en uppväxling och en nedväxling på samma gång. En temposänkning i besöksnäring och i de miljöer där många människor har samlats under sommaren. Men en tempohöjning på de flesta arbetsplatserna i andra branscher. Och många återvänder till arbeten de haft semester ifrån.
Skolan är också en arbetsplats. På måndag ringer det in för många. Skolorna närmar sig starten för höstterminen. Och för öns gymnasieskolor borde det innebära att de kan välkomna en högre andel elever med fullständiga betyg. Detta enligt betygsresultaten från årskurs nio under det gångna läsåret, som Region Gotland offentliggjorde i går.
Det är glädjande. Fullständiga beslut från nian är viktiga för vidare studier som i sin tur är viktiga på arbetsmarknaden i framtiden.
Det skulle kännas ännu bättre om vi i Sverige hade bättre kontroll på hur skolorna utövar sin betygssättning.
Det var ett av ämnena som kom upp under gårdagens sändning av Vetandets värld i radiokanalen P1 som handlade om den svenska skolan och friskolorna. På en konferens i våras arrangerad av Kungliga Vetenskapsakademien hade Vetandets värld intervjuat bland andra Sandra McNally, en utbildningsforskare från The London School of Economics and Political Science. Och hon underströk just behovet av ökad central kontroll av skolornas resultat. I Sverige har vi exempelvis nationella prov. Men de rättas lokalt på skolorna. Dessutom är det svårt att ställa skolor som misslyckas till svars. Hon sade:
– Det här är offentliga medel som går till skolorna, oavsett hur de styrs och vem som äger dem, och det borde finnas något sätt att se hur det går för skolorna, och det tycks inte finnas mycket av ansvarsutkrävande. Om jag bodde här i Sverige så skulle det vara vad jag oroade mig över.
Samtidigt hyllas den högpresterande finska skolan. Och en av anledningarna till att skolan är så framgångsrik i Finland är att lärarna får så stor frihet i undervisningen. I motsats till hur det är i Sverige.
Mer kontroll och mer frihet. Kan det vara vad den svenska skolan behöver? Det kan tyckas motsägelsefullt.
ändå tror jag att det är precis så det är. Kontrollen av de svenska skolornas resultat behöver skärpas och det måste bli större och snabbare konsekvenser när skolan misslyckas. Men lärare måste befrias från alla de detaljstyrande administrativa, dokumenterade plikter som i dag kväver skolan.