Skolan på väg mot hela havet stormar?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Därmed inte sagt att det är tyst i klassen nu. Skolan står ideligen inför nya utmaningar. Och att det kan bli livligt visar den storm som hastigt blåste upp när man aviserade besparingar på skolmat. Ibland får man nästan en känsla av att skolmaten är en större fråga än vad barnen får att äta därhemma. Hur kan det komma sig? Har det blivit så att skolmaten är det stadigaste målet mat som många barn får under dagen? I så fall är det verkligen inte bra.
Men det finns större moln på horisonten. I en intervju i Radio Gotland i går berättade skoldirektören Peter Melin vad som väntar. Från och med februari skall Gotland elever i mån av plats kunna välja en annan skola än den de tillhör enligt skolförvaltningens geografiska indelning. Då är det inte bara friskolorna som är ett alternativ till den kommunala skolan. Då blir de kommunala skolorna alternativ till varandra. Och eftersom elevantalet sjunker så är det många skolor som kommer att kunna erbjuda plats till dem som vill ha en.
När man leker Hela havet stormar finns det en stol för lite för att alla som är kvar i leken skall kunna sätta sig ner. Här är det tvärt om. Det finns fler skolbänkar än elever. Och det kan naturligtvis bli så att vissa skolor blir mer bortvalda än andra. Och det, förvarnar Peter Melin, kan leda till att fler skolor läggs ner i framtiden. Och den hotbilden gäller även högstadieskolorna.
Ska man ge en positiv kommentar till de framtidsutsikterna så är det ju åtminstone så att det är elevernas och föräldrarnas val som ligger till grund för framtida avvecklingsbeslut. På så sätt så är kanske elevernas fria skolval en lisa för skolförvaltningen. Ansvaret för beslutet kan "delegeras" till gräsrotsnivå.