Skolan får vara god investering
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men med friskolor påstår motståndarna att det skulle vara tvärt om. Vinsterna är ett problem. Vinsterna är pengar som skulle kunna ha satsats på skolan.
Det är ett resonemang som är så enkelt att det är bedrägligt. Det finns inget likhetstecken mellan kostnad och kvalitet. Det går att skotta in hur mycket pengar som helst i en verksamhet som inte fungerar, utan att man får så mycket i utbyte. Samtidigt som en annan organisation når ypperliga resultat med samma eller mindre resurser.
I går hakade GT på den nationella debatten om friskolornas vinster och skrev om vinster och aktieutdelningar i Atheneskolan och Donnergymnasiet. Det är väl bra att de går plus. Och om verksamheten fortsätter att vara lönsam, om nya elever dyker upp varje läsår, då beror det väl på att skolorna motsvarar de krav som elever och föräldrar ställer.
En friskola där ägarna försöker berika sig på elevernas bekostnad blir inte långlivad. Vem vill sätta sina barn i en sådan skola? Det kommer naturligtvis att få effekter på hur mycket eleverna lär sig.
Visst finns det problem. Det finns exempelvis friskolor (och kommunala skolor) där man sätter höga betyg för skolans skull, snarare än korrekta betyg för elevernas skull. Det är att lura inte bara dagens elever, utan även morgondagens. Det är som att överlåta åt Volvo att göra sina egna biltester. Men det finns ju också motmedel mot skolor som agerar på det sättet.
Men motmedlet är absolut inte att beröva friskolorna möjligheterna att tjäna pengar. Då berövar vi ju skolorna de drivkrafter som gör att resten av företagssverige producerar bättre och bättre tjänster och varor för varje år. Jag har inget emot icke-vinstgivande verksamheter, tvärt om gör de mycket värdefulla insatser, men de har sällan företagens växtkraft och initiativförmåga.
I fredags beslutade Skolverket att inte bevilja två ansökningar om fria gymnasieutbildningar på Gotland. Både Athenegymnasiet och Nordens Tekniker Institut ville starta program med naturvetenskaplig inriktning, men fick nej eftersom verket ansåg att det kunde få negativa effekter för den kommunala skolan.
Det tycker jag var synd, och inte bara för att jag själv var naturvetare. Det är som om Skolverket tror att det finns en väl avgränsad grupp niondeklassare som tänker bli naturvetare, alldeles oavsett vad det finns för utbud av utbildningar. Om utbudet ökar är jag övertygad om att naturvetarna blir fler, och det är väl bara bra.
Och om de kommunala utbildningarna verkligen hade återlåtits och tvingats upphöra? Jag hoppas verkligen inte att det hade blivit så. För i så fall är det ett tecken på att det verkligen är angeläget att den kommunala naturvetarutbildningen behöver konkurrens.