LEDARE
”Det är många som i valrörelsen säger att vi ska ha mindre klasser och fler lärare, men då undrar jag: var ska vi hitta lärarna någonstans?”. Den frågan ställer sig Lärarförbundets ordförande Gunnel Ahlgren, i en artikel på Helagotland med anledning av den befintliga lärarbristen på Gotland.
Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) kommer 120 av 389 grundskolelärare samt 41 av 66 specialpedagoger på Gotland att gå i pension de närmaste tio åren. Intresset för yrket är litet och antalet som väljer lärarutbildningen svarar inte mot behovet framöver. Lägg därtill det faktum att kraven för att komma in på lärarutbildningen numera är extremt låga, för två år sedan kom 123 personer in med resultatet 0,1 på högskoleprovet.
I en artikel i DN:s granskning av skolan förra året framgår också att lärarstudenterna är jämförelsevis ointresserade av samhällsfrågor och allmänbildning. Enligt undersökningar gjorda av Uppsala universitet är lärarstudenter de som i lägst omfattning läser dagstidningar regelbundet.
De flesta partier verkar vara överens om att fler lärare är lösningen på skolans kris. En lösning som saknar stöd i forskning och erfarenhet men som är tilltalande för gemene man. Att tillföra mer resurser visar handlingskraft. En annan faktor politiken är relativt enig om är behovet av att öka lärarnas status. Men detta är svårare att uppnå, därför är förslagen också färre, även om det finns förslag på lönepåslag på lärarlönerna i olika varianter.
Men lärarutbildningen är lång och behoven finns redan nu, så nog är det lätt att instämma i Gunnel Ahlgrens fråga.
Det är lite oroväckande med dessa enkla och till synes handlingskraftiga inslagen i den politiska debatten. Betyg från fjärde klass och ordningsbetyg känns inte som något någon har efterlyst eller ser som angeläget. Att återförstatliga skola och vård hjälper förmodligen inte ett enda dugg men kostar massor av pengar, tid och energi.
Att införa obligatorisk gymnasieskola är ett socialdemokratiskt löfte som jag har väldigt svårt för. Det här med att alla ska stöpas i samma form och att det är obligatorium eller förbud som ska styra. Alla vill inte gå i skolan i tolv år. Alla klarar inte att gå i skolan i tolv år.
Det måste finnas alternativ, alla är inte lika. Vill man ta igen sin utbildning efter några år finns utmärkta möjligheter via Komvux. Man kan komma in i olika jobb genom lärlingsjobb och YA-jobb, vägarna in på arbetsmarknaden måste fortsatt vara flera.
Studier ska självklart uppmuntras och inte som i dag när budskapet är att om inte staten pekar med hela handen och står för dina omkostnader så går det inte att utbilda sig.
Det har lyckligtvis ändrats men ännu finns en osund respekt för högre utbildning, många tror att de inte kan. Tröskeln in på högskolor och universitet behöver fasas ut. Här kan inte betydelsen av en decentraliserad högre utbildning nog poängteras. Högskolan på Gotland, numera Campus Gotland har här varit den i särklass viktigaste utvecklingsfaktorn för Gotland.