De senaste tio åren har lärartätheten ökat i svensk grundskola. Idag går det 8,2 lärare per 100 elever. Det är högre än i friskolorna och även jämfört med Finland och Norge. (Skolverket 2010).
Sedan 1999 har antalet specialpedagoger mer än femdubblats - från 700 till nära 4 500 årsarbetare. (Skolverket 2010).
Den svenska genomsnittsklassen har i snitt 24 elever per klass i grundskolan och ofta ännu mindre undervisningsgrupper. I undervisningsgrupperna är antalet elever per pedagog ännu lägre eftersom man i 9 skolor av 10 arbetar med flera pedagoger tillsammans i en och samma klass. (Enkät till 1 300 rektorer 2010).
Lägg därtill att allt fler elever når målen i grundskolan och nio av tio som går ut gymnasiet är behöriga till högskolan.
Sverige satsar 6,3 procent av BNP på utbildning, genomsnittet för OECD-länderna är 5,7 procent. De länder som har bättre resultat i skolan har inte mer resurser eller fler lärare.
Denna bild som förmedlas av Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL, är en helt annan än den som når oss via olika katastrofbeskrivningar av en skola i totalt förfall.
Självklart finns det dåliga skolor även i Sverige. Men att den svenska skolan rent generellt skulle vara en katastrof är en klar överdrift.
Däremot har lärarnas förutsättningar förändrats radikalt. Ingen vill ha tillbaka den gamla skolan med läraren som envåldshärskare och där respekten för eleverna var försvinnande liten.
Men steget till en skola där betyg anses kränkande, där lärare som försöker styra upp bråk anmäls för misshandel, har blivit för långt.
Läste en tråd på aftonbladet.se (en öppen granskning av skolan där allt material publiceras direkt) som krävde att gymnasieelevers skolgång borde anpassas till deras dygnsrytm. Om man vill att ungdomar ska anpassas till vuxenlivet och lära sig hur det fungerar är detta dock en björntjänst.
Skolan måste kunna ställa krav, det är inte att kränka eller våldföra sig på barnens/ungdomarnas integritet.
Skolinspektionens rapporter får stort utrymme i både debatt och medier. Eftersom den bara rapporterar avvikelser - allt det goda som görs blir sällan nyheter - blir bilden av den svenska skolan väldigt skev.
På Centerpartiets distriktsstämma antogs en motion skriven av Stefan Nypelius där han efterlyser en mer nyanserad granskning av skolans arbete. Motionen som går vidare till riksstämman kräver att partiet ska arbeta för att ändra Skolinspektionens uppdrag i denna riktning.
Självklart ska man inte skyla över bristerna genom att lyfta fram positiva saker, men lika självklart ska man inte gömma det som är bra genom att bara lyfta fram det som brister.