Sex (eller sju) skolor och två högstadier finns nu med på den spelplan regionen har målat upp för att få en långsiktigt (?) hållbar skolorganisation för Gotland anpassad efter elevantal och krav på en god undervisning och lärmiljö.
Så långt är det lätt att vara objektiv och sakligt korrekt.
Men så fort man tar upp en av spelpjäserna och studerar den för att se om den kan knuffas bort från spelplanen blir det knivigare.
Små skolor har många utmaningar men det finns också många fördelar som måste vägas in. Här finns lärare som brinner för sitt jobb och sina elever, här finns fantastisk och bra pedagogisk verksamhet och föräldrar som kanske valt att bosätta sig i trakten just för att det finns en bra skola i närheten.
Nedläggningarna av landsbygdsskolor är inte framför allt en besparingsåtgärd, det finns fakta som inte går att blunda för, som ett ständigt vikande elevantal totalt sett. Även om man hade haft bibehållen budget hade smärtgränsen för vissa skolor ändå närmat sig med stormsteg.
Något måste göras.
Det förslag som nu ska diskuteras på dialogmöten runt om på Gotland är inte fullt så drastiskt som rektorernas önskemål att tolv skolor ska bort. Men sex landsbygdsskolor föreslås att läggas ner: Eskelhem, Sanda, Hogrän, Stånga, Vänge, Öja, plus att det finns tankar även om Kräklingbo nyligen totalrenoverade skola.
Samma arbete som nu ska göras gjordes hösten 2006 under namnet "Skola Gotland 2008". Då var tjänstemannaförslaget att 15 skolor skulle läggas ner, den politiska hanteringen gjorde att det stannade vid 10.
Bara några år senare måste alltså samma arbete göras igen. Det visar svårigheten att ge några löften eller garantier till någon.
Därför är det anmärkningsvärt att föräldrarna i Hogrän så sent som i april fick besked av barn- och utbildningsnämnden att deras skola var långsiktigt fredad. Barn- och utbildningsförvaltningen borde redan då ha varit igång med förarbetet kring det förslag man nu presenterat, åtminstone varit högst medvetna om vad som var att vänta.
Om den politiska inriktningen om Hogrän skola står fast får man ett tufft utgångsläge när föräldragrupper på andra håll ställer samma krav.
Avgörande för den gotländska landsbygden är att man i det fortsatta arbetet även tar hänsyn till människors beteende vid olika valsituationer. Blir det för långt till skolan ligger det väldigt nära att man lika gärna kan välja en skola i Visby eller att flytta dit.
Det inomregionala stödet till skolan handlar inte om en symbolhandling utan har direkt påverkan för människors val och beteenden.