Ska Sveriges ekonomi och jobben gå samma väg som i Tyskland?

Politik2006-11-06 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
En av inslagen i nya alliansregeringens s k jobbpolitik är att i stort sett halvera AMS. Tanken är tydligen att jobben kommer "bara" man skrotar AMS-utbildningar, som annars skulle ha gjort människor mer kvalificerade till andra jobb och gjort dem bättre rustade för framtiden.
En annan allianstanke är att bara a-kassan sänks och arbetslösa tvingas till lågavlönade "gamla", lågavlönade tjänstehjonsjobb, som enligt marknadsliberalerna nu ska poppa upp som svampar ur jorden. Men blir det verkligen så?
Ett vet vi: Den politiken har i stora stycken redan testats i grannlandet söder om oss, Tyskland. Och där har den misslyckats kapitalt.

Det kom inga jobb
Regeringen Schröders krispaket Hartz IV, som drevs igenom för två år sedan mot fackföreningsrörelsens protester, innebar just en tillämpning av metoden lägre a-kasseersättningar för att den vägen få fram nya jobb. Men hur blev det? Kom jobben?
Ett år efter försämringarna väntar de arbetslösa tyskarna fortfarande på de jobb som skulle komma.
"De långtidsarbetslösa är fortfarande arbetslösa", konstaterar Karl Brenke på Tyska institutet för ekonomi i Berlin. De som står längst från arbetsmarknaden, de som de svenska moderaterna vill trycka ner, har bara märkt ett resultat av politiken.
De har bara blivit ännu lite fattigare. För okvalificerade eller för långtidsarbetslösa 50-åringar finns helt enkelt inga jobb, inte ens låglönejobb. Dessa står i realiteten ännu längre från arbetsmarknaden, ett år efter Harz IV-paketet.
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och regeringens siffernisse, finansminister Anders Borg, borde nog ta sig före att göra en studieresa i Tyskland.
I bästa fall skulle de då inse vad de är på väg att ställa till med. Göra om tyskarnas misstag i stället för att lära av detta. Eller var det just detta som var en kärnpunkt i det "nya arbetarpartiet" moderaternas så kallade jobbpolitik!?.

Inhemska efterfrågan sjönk
Det allvarligaste för samhällets utveckling är den tendens som redan börjat synas, nämligen att folk redan nu visar tendenser att börja spara sina pengar inför kommande svårare tider och drar ner en del på sin konsumtion.
Det var precis vad som hände under Bildt-regeringen 1991-94, då folk i stället behöll pengarna på banken. Resultatet blev att den inhemska efterfrågan sjönk som en sten.
Våra offentliga inkomster sjönk genom den lägre aktiviteten i ekonomin. När folks konsumtion krympte så blev också handels och industrins intäkter och orderböcker tunnare och man tvingades göra sig av med folk.
I stället för fler i jobb blev det i stället färre och köerna av jobblösa växte. Ska det bli så också igen i Sverige år 2007-2008?
Särskilt inte som gjorda utvärderingar i EU-kommissionen visar att sänkt moms eller arbetsgivaravgiftssänkning för vissa tjänster inte heller varit någon jobbskapande metod i de EU-länder där vår nya alliansregerings planer redan hunnit prövas.

Klipper sig inte oftare
Inte servar folk bilen oftare eller klipper sitt hår mera frekvent bara för att skatten sänks något på en sådan tjänst.
En upprepning av andras och tidigare, egna misstag kan rätt snart visa sig bli tämligen förödande. Detta särskilt som Sverige inte i nuläget kan räkna med samma draghjälp av exporten som ifjol och i år.
Vi riskerar med andra ord att redan om något år ramla ner från en hög tillväxttakt på runt 3,5- 4 procent och ner mot den 1-2 procentsnivå som Tyskland länge harvat på.
Så sakteliga börjar insikten om fara att växa och - när så sker - vreden och ilskan mot alliansregeringens okloka, "jobbskapande" politik att tillta.