Ska Bankerydsuppgörelsen bli regeringspolitik nästa år
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Uppgörelsen innebär att det borgerliga alternativet vill ha sänkt skatt med 37 miljarder kronor under det första året och ytterligare åtta miljarder till under hela kommande mandatperiod.
Sänker mest för de rika
Det är klart mindre än vad moderaterna vill sänka på enbart ett år.
Enligt dokumentet ligger också ett borttagande av värnskatten inom kommande mandatperiods ram, men utan att någon närmare tidpunkt för detta finns angiven.
Sammanlagt handlar det om sänkningar av inkomst- och företagsskatter på det preciserade beloppet på 69 miljarder kronor plus ett antal åtgärder, där man inte anger några summor, exempelvis avskaffad förmögenhetsskatt.
Trots dessa stora skattesänkningar, säger man sig ändå ha ambitionen att hålla statsbudgeten i sådan balans. Hur man nu ska åstadkomma detta när man dränerar statens intäkter? Kanske är det de berömda Carl Bildt-årens (1991-94) så kallade dynamiska effekter som på nytt ska klara den skivan?
Finansiering för skattesänkningarna har alla en prägel av traditionell, borgerlig omfördelningspolitik Udden är - som tidigare - riktad mot de sämst lottade och de med minst betalningsförmåga, dvs de sjuka och arbetslösa.
För dessa grupper ska det också denna gång bli kännbart sämre. Precis som i tidigare borgerliga ekonomiskpolitiska förslag är den också nu den omvända Robin Hood-politiken - ta från de fattiga och ge till de mera välbeställda - som råder.
Också om man denna gång anstränger sig lite mer för att dölja just detta i en retorik som har innebörden att man med sina förslag vill att människor ska stimuleras att gå från bidragsförsörjning till arbete samt ännu mera arbete, om man redan råkar ha ett jobb.
Dyrare och sämre a-kassa
I grunden handlar alltså Bankeryd-uppgörelsen inom den borgerliga alliansen om en en gigantisk omfördelning i 60-70 miljardersklassen.
Nedbrutet i olika delposter handlar det om:
Högre egenavgifter i A-kassan på tio miljarder kr.
Sänkt A-kassaersättning på sex miljarder kr.
Minskning av AMS-åtgärderna med åtta miljarder kr.
Lägre sjukförsäkring och sänkta sjukpensioner med sju miljarder kr.
Höjd trafikförsäkring med åtta miljarder kr (hur många borgerligt röstande bilister gillar detta?). Höjda skatter med 20 miljarder kr.
Det är den gamla tron på välståndbildande, dynamiska krafter som de borgerliga åter förlitar sig på - och som de på nytt vill göda med generösa lockvillkor.
I tron att de redan välmående ska utvecklas till ännu djärvare entreprenörer villiga att skapa nya jobb och anställningar. Vad händer om den kalkylen inte slår in, utan i stället på nytt visar sig ge landet en samling ängsliga kapitalägare, som varken vill eller har förmågan att satsa men desto mera bara tänka på sitt och sin egen förmögenhets förmerande?
Samtidigt som otryggheten ökar bland de sämre lottade (genom lägre sjuk- och a-kasseersättningar etc) och klassklyftorna växer i vårt en gång så hyfsat jämlika och anständigt fungerande Sverige.
Bra med två alternativ
Men visst är det bra att det nu börjar klarna vilka två alternativ, som väljarna har att ta ställning till när de ska gå till vallokalerna om ett år.
Nu krävs dock att socialdemokraterna tydliggör sitt alternativ och kommer med den utlovade motoffensiven? Det vill till att den har ett bra och tydligt innehåll, är långt bättre än vad vi sett det senaste åren från en emellanåt lite håglöst jabbande regering med alltför få egna, offensiva förslag.
Annars blir det Bankeryd-dokumentet som blir regeringspolitik om ett år.