Sjukvård och affärsverksamhet
De borgerliga har avtalat om en gräddfil till ett privat vårdbolag (njursjukvård) samtidigt som man ekonomiskt diskriminerar all övrig verksamhet inom den offentliga vården på lasarettet. Carina Lindberg (v) går in i debatten om privatiseringar i vården.
Foto: Tommy Söderlund
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ola Lindvall hävdar, att det i avtalet finns ett tak för hur många patienter som skall behandlas. Ett mycket märkligt påstående som jag finner oetiskt.
Däremot står det tydligt inskrivet i avtalet att entreprenören (Diaverum) erhåller ersättningar för antalet behandlingar. Varje dialys ersätts efter fakturering av sjukvårdsförvaltningen och sker månadsvis i efterhand.
Fler dialyser per år
Alltså ersätts varje dialysbehandling, även gästdialyser, per prestation och något tak för antalet prestationer finns inte inskrivet i avtalet. De njursjuka erhåller efter privatiseringen fler dialysbehandlingar i veckan än tidigare. Antalet patienter i dialysbehandlingar har ökat från 23 till 29 patienter just nu.
Enligt uppgifter från hälso- och sjukvårdsförvaltningen görs nu 3 500 dialyser per år mot tidigare 2 880 dialyser om året. Den privata njursjukvården förväntas enligt upphandlingen bedriva samma vård som tidigare fast flera miljoner kronor billigare. Det man ekonomiskt förlorar på gungorna verkar man ta igen på karusellerna.
Det finns ingen annan medicinsk verksamhet på Gotlands lasarett som månadsvis i efterhand ersätts per prestation för den vård de ger till gotlänningarna. Istället blir det miljoner i underskott när vårdbehoven ökar. Personalen och verksamheterna pressas ytterligare.
Profit till riskkapitalbolag
Hälso-och sjukvården skall därför på grund av ökade vårdbehov minska sin personal med 100 personer motsvarande 50 miljoner kronor. Men avtal är avtal.
Den borgerliga alliansen har slutit avtal med Diaverum att de under avtalsperioden (sju år) skall erhålla sina dialysersättningar per prestation. Det kan säkerligen öka kvalitén i vården för patienter i behov av dialys, men kostar samtidigt skattepengar. Skattepengar som i slutändan förväntas ge profit till det multinationella riskkapitalbolag som äger Diaverum.
Diskriminerar offentliga vården
Borgarna har avtalat om en gräddfil till ett privat vårdbolag samtidigt som man ekonomiskt diskriminerar all övrig verksamhet inom den offentliga vården på lasarettet.