Sipris årsbok 2005 - mellan försvar av och angrepp på FN!
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Reformering av FN kommer upp på världsorganisationens toppmöte i mitten av september, inför dess förestående 60 årsjubileum i höst.
Kofi Annan har i sina reformförslag hämtat rekommendationer från den så kallade högnivåpanelens rapport, som presenterades i slutet av fjolåret.
USA som står för en unilateral världsordning under president George W Bush bjuder dock på hårt motstånd. Landets nye FN-ambassadör John Bolton har gått till skarp attack mot högnivåpanelens och Kofi Annans förslag.
- Många av de traditionella metoderna för att söka skapa fred och säkerhet har visat sig verkningslösa, sa Alyson Bailes vidare i en kommentar och fortsatte:
- Säkerhet idag måste beakta icke-statliga aktörers roll, såsom terrorister, affärssektorn, civila samhällets organisationer och media. Den vidgade klyftan mellan nord och syd i världen utgör en allvarlig utmaning för den globala säkerheten.
Måste stärka FN
Tre huvudmetoder behövs för att möta säkerhetsproblemen: intervention, effektivare lagstiftning och lagskipning samt integration.
Förenta Nationerna måste ges en central ställning för att kunna möta utmaningar och leda debatter inom ämnesområdet, hävdade Alyson Bailes.
Årsbokens viktigaste slutsatser om utvecklingen av de senaste trenderna rörande världens säkerhet och konflikter är:
2004 blev det tydligt att en fortsatt kontroll av Iraks territorium kräver helt andra kapaciteter än högintensivt krig och manskap.
Många konflikter som fortsätter att skörda de flesta dödsoffren och skadade, och förorsaka svåra lidanden är krig med längre varaktighet. Konflikternas långvariga karaktär tenderar att göra dem mindre "synliga" internationellt sett, inte minst i media. Det politiska handlandet och forskningen i världen måste styras ännu mera mot att försöka lösa sådana väpnade konflikter.
Diskussionerna om fredsbyggande insatser fokuseras på makronivån. Samtidigt misslyckas fredsbyggandet oftast på mikronivån, vad gäller faktorer som garantier för säkerhet, rättssamhälle, ekonomiska, sociala och politiska reformer.
"Koalitioner av villiga nationer" av det slag som genomförde de militära operationerna i Afghanistan 2002 och Irak 2003 kräver bättre parlamentarisk tillsyn, eftersom det mellanstatliga beslutsfattandet i sådana fall inte skett genom etablerade, genomskinliga institutioner.
Militärutgifterna i Mellersta Östern är höga och ökar sedan 1996. Upprustningen av konventionella vapen begränsas inte alls, medan frågan om massförstörelsevapen uppmärksammas internationellt.
Den allt öppnare ekonomin i de flesta staterna i Latinamerika och det karibiska området har sedan 1980-talet lett till att nya regionala strukturer skapats, mellanstatliga konflikter upphört och inomstatliga konflikter minskat.
Militärutgifterna ökar
Medvetenheten anses ha ökat om att militära medel inte är effektiva för att möta hot och utmaningar mot säkerheten på södra halvklotet och globalt.
Enligt årsboken är nu världens samlade militära utgifter - som fortsätter att öka - mer än 1 000 miljarder US dollar, varav USA ensamt svarar för 47 procent.
Efter att världens rustningskostnader minskat efter kalla kriget fram till 1998, har de därefter ökat på nytt, och med sex procent i genomsnitt i reala kostnader under treårsperioden 2002-2004.
De dominerande, hundra största vapenproducerande företagens sammanlagda försäljning var 25 procent högre 2003 än föregående år.
Kina noteras vara helt beroende av Ryssland för sin vapenimport, med en ny tendens att komponenter och teknologi importeras istället för fullständiga vapensystem.
Det finns tecken på att Kina önskar få tillgång till annan än rysk teknologi, delvis för att den senare börjar bli föråldrad.
Sipris årsbok 2005 fokuserar på global säkerhet och temat "En säkrare värld - Vårt delade ansvar" som högnivåpanelen introducerat med sikte på FN-jubiléet i höst.
I övrigt är årsboken som vanligt en diger och synpunktsrik faktasamling på drygt 800 sidor som omfattar tre huvudområden: säkerhet och konflikter, militära utgifter och rustningar samt ickespridning, vapenkontroll och nedrustning.
FNs nyligen avslutade, misslyckade översynskonferens i New York om ickespridningsfördraget, NPT, har inte kunnat behandlas i årsboken.