Sexualiseringen av samhället

Politik2006-01-02 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
En lättklädd, yppig kvinna poserar med en motorsåg på en reklampelare mitt i centrum. Alla som ser annonsen inser att kvinnan näppeligen sågar träd klädd på detta vis. På reklamskylten bredvid visar en annan, lika lättklädd, kvinna sommarens badkläder. Skillnaden är förstås att badkläder knappast kan marknadsföras av någon i full skogshuggarmundering, utan ska en människa vara med i reklamen kommer hon eller han att vara lättklädd.

Rop på lagstiftning
En annan annons visar en liten bärbar musikspelare, en så kallad mp3-spelare, där tillverkaren vill visa att den är så liten att den kan bäras som smycke - den utformas därför med en kvinnas urringning med spelaren som halsband. Denna är en av de annonser som ERK, Näringslivets Etiska Råd har fällt efter anmälan.
Rådet tar emot anmälningar och "fäller" kampanjer som de anser vara sexistiska, schabloniserande eller könsdiskriminerande. De har dock inga sanktioneringsmöjligheter utan en fällning innebär bara att annonsören hängs ut i medierna.
Då och då ropas det på lagstiftning mot diskriminerande reklam. Bland annat har jämställdhetsminister Jens Orback tidigare i år sagt till Sveriges Radio att "jag tycker mig ha belägg för att det har blivit värre. Jag möter ibland bilar här i huvudstaden som har annonser för porrklubbar, eller vad man ska kalla det. Jag upplever det som mycket kränkande. Dels därför att det inte finns något sätt att ta sig ifrån det. Det är ett skäl till att titta på det här för att kunna freda gaturummet".
Den stora frågan är då vem som ska avgöra vad som är kränkande. Olika människor blir irriterade på olika saker - vissa gillar inte lättklädda personer, andra störs av reklam som driver med olika företeelser exempelvis manlighet och andra stör sig på den kultur som finns i det offentliga rummet.

Någras åsikt avgör
Lagstiftaren måste alltså för det första hitta en objektiv beskrivning av vad som är sexualisering av det offentliga rummet. För det andra peta i yttrandefrihetslagstiftningen för att genomföra ett förbud. Och det senare är allvarligt - att någras åsikter om vad som är rätt och fel ska bestämma vad som får sägas i reklam strider mot grundläggande friheter.
Risken finns att det leder till ett sluttande plan där ingen kan se vad som i det "godas" namn skulle bli förbjudet att säga eller trycka. Det fria ordet är viktigare än att Jens Orback och övriga ska slippa se reklambilar för erotiska klubbar.

Sanera sig själva
Lösningen är enkel. Alla företag gör reklam för att sälja sina produkter. Gillar man inte reklamen så får man alltså låta bli att köpa varan. Att dessutom driva debatten om vad man gillar eller inte gillar är viktigt.
Jens Orback vill dock enligt egen utsago hota med lagstiftning för att reklambranschen ska sanera sig själv - det är värre än när Peter i sagan ropar på vargen. Om landets regering hotar med yttrandefrihetsinskränkningar varje gång den inte gillar något så står kanske Ericsson-chefen Carl-Henric Svanberg på tur? För ingen socialdemokrat gillar företagsledare som inte stödjer en s-märkt regering.