Service före bidrag för landsbygden

Politik2014-03-29 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

LEDARE

 När EU skrev ner sin andel av finansieringen av Landsbygdsprogrammet lyckades inte Centerpartiet få stöd från de andra partierna att fullt ut kompensera detta genom en höjd nationell insats.

Nu har man dock lyckats med detta och mer därtill. Landsbygdsprogrammet förstärks med 2,4 miljarder vilket innebär att det sammantaget finns mer pengar nu än under förra perioden. Pengarna ska användas för stöd till kommersiell service och fortsatt bredbandsutbyggnad, resten ska redovisas nästa vecka.

Det är utrymmet som skapas genom att höja skatten på tobak och alkohol som gör det möjligt. Plus ett mycket hårt förhandlingsarbete av Centerpartiet och Annie Lööf i regeringen.

Det talas ofta om stöd och bidrag när det gäller pengar som distribueras via EU. Något som är väldigt provocerande framför allt när det handlar om jordbruksstödet och det talas om ”miljonregn” över landets lantbrukare. Gårdsstöd, betesstöd och andra pengar som betalas ut en gång om året handlar inte om ett bidrag utan om ersättning för utfört arbete man är ålagd enligt EU:s jordbrukspolitik. Bilden av att bönder lever på bidrag och att hela landsbygden är i behov av en räddningsinsats är sned och felaktig.

Däremot är det avgörande att ha i vart fall ungefärligt lika villkor när det gäller den service som behövs för att kunna bo och leva som finns i städer och tätorter.

Bredband och annan infrastruktur är det allra viktigaste för en levande landsbygd. Alla insatser som slår mot landsbygden måste noga övervägas. Höjd bensinskatt är ett sätt att styra över människor till mer miljövänliga sätt att resa men när alternativen saknas blir det kanske istället det som gör att man flyttar från landsbygden.

Kommersiell service som är nödvändig är framför allt livsmedelsbutiker och bensinmackar. Det finns redan ett visst stöd för dessa men nu femdubblas det till 700 miljoner under sju år.

Samhällets service är en annan avgörande faktor för landsbygden. Här behövs nya sätt att se på hur dessa kan samverka och samlokaliseras. Sjukvård och äldreomsorg borde kunna samarbeta mycket mer och varför inte inrätta rullande ”vårdcentraler” för planerade besök hos distriktssköterska, BVC, med mera. Butiker och bensinmackar är ju redan i dag även apotek, post och systembolag.

Det som kan skava lite i skon är misstanken att landsbygdssatsningen sker lite under galgen, att den kommer först när krisen står för dörren och ett parti behöver kunna uppvisa resultat för sina kärnväljare. Å andra sidan borde det stå klart nu även för den mest inbitne skeptikern vilket parti det är som driver frågorna för landsbygden. Mer än med fagra ord alltså.