De senaste månaderna har grund- och gymnasieskolans problem befunnit sig i rampljuset. Och det med rätta. Men det finns anledning att även skänka den svenska högskolan en tanke. För också den är i kris.
I veckan presenterades universitetsrankningen Times Higher Education World Reputation ranking som utvärderar universitetens anseende. De som gör bedömningen är drygt 10 000 seniora forskare. Förra året återfanns såväl Lunds som Uppsalas Universitet och Karolinska Institutet bland de hundra mest ansedda lärosätena. I år är det bara KI som är kvar på listan.
Det är minst sagt tråkigt att Sveriges mest anrika universitet inte räknas till världens mest ansedda. Visserligen bör man inte lägga allt för stor vikt vid en enda undersökning. Men under de senaste åren har många som är verksamma inom utbildningsväsendet varnat för att den svenska högskolan är i fritt fall.
Bara några veckor innan resultaten från Pisa-undersökningen inkom i slutet av förra året startade organisationsforskaren Mats Alvesson, professor vid Lunds Universitet, en debatt i Svenska Dagbladet angående den högre utbildningen svårigheter (21/11 2013). Alvesson belyste bland annat de problem som orsakas av högskolans finansieringsform. I dag utgår ersättning till lärosätena endast för godkända och registrerade studenter. Det leder till ett starkt tryck på lärarna att godkänna även de studenter som inte når målen, annars uteblir ju pengarna. Det är uppenbart att systemet skapar incitament för att sänka kunskapskraven.
I september förra året avhandlades ämnet i Sveriges Radios program Kaliber. Ett tjugotal universitetslärare verksamma vid Sveriges lärosäten intervjuades i och inför programmet. Deras erfarenheter bekräftar Alvessons verklighetsbeskrivning. Flera av dem pekar på att studenterna är sämre rustade, kunskapsmässigt, än tidigare. Även om många skulle förtjäna underkänt sänks kraven i stället då dagens ersättningssystem prioriterar genomströmning.
Helene Blomqvist, litteraturvetare vid Karlstad Universitet, undervisar blivande lärare i svenska och var en av de som deltog i programmet. Hon pekade på vilka följdverkningar som dagens system får, inte bara för högskolans kvalitet utan också för grund- och gymnasieskolan. Blomqvist menar att när kunskapskraven sänks för de som utbildar sig till lärare skapar det en ond cirkel. De får mindre med sig i bagaget än tidigare generationers lärare, och kvaliteten i svensk skola sänks ytterligare.
Fler, inte minst fler politiker, bör ta till sig Blomqvists resonemang. Ifall den svenska skolans problem ska lösas måste också den svenska högskolans problem lösas. De hör ihop och den ena bör inte ignoreras till förmån för den andra. Annars kommer den onda cirkeln att fortsätta, och alla våra utbildningsinstitutioner att utarmas.