Scener ur en kvarlåtenskap
Det sjunde inseglet. I skrivande stund är schackpjäserna ännu inte sålda. Men räkna med att de inte har gått billigt.Foto: Claudio Bresciani/SCANPIX
Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men i övrigt helt identiska saker kan faktiskt tilldelas mycket olika värde, både ekonomiskt och känslomässigt, beroende på i vilket sammanhang dessa har existerat.
Under delar av gårdagen satt jag som en lätt generad gam och följde hur Ingmar Bergmans lösöre auktionerades bort. Utropspriserna överträffades regelmässigt med över tusen procent. Och ibland mycket mer än så.
Ett exempel: Sprattelgubbe i målad papp i form av en djävul. En present från ett barnbarn. Utropspris 300 kronor. Gick för 29 000.
Och utropen är så många att det känns som om de kommer att få hålla på hela natten om de vill avluta auktionen i en tagning.
Själv har jag svårt att förstå det.
Jag är ingen samlare och jag tilldelar inte alldagliga ting som ägts av enastående personer några magiska egenskaper. Jag tror inte att en talisman ger mig en speciell relation med "andra sidan".
Som en bevarad helhet kunde däremot Ingmar Bergmans bohag haft ett större värde, tycker jag, än när prylar ryckta ur sitt sammanhang nu sprids över världen. När ett konstnärshem splittras återstår bara en massa saker. Då blir en golvlampa bara en golvlampa och vas är en vas är en vas.
Jag ska inte agera amatör-
psykolog och försöka gissa mig till varför det var Ingmar Bergmans vilja att detta skulle ske. Men jag beklagar att han inte själv ansåg att det var värt att bevara helheten.
Om Scener ur ett äktenskap sade Bergman själv:
"Det tog två och en halv månad att skriva de här scenerna, det tog ett vuxet liv att erfara dem."
Nå. Det tog ett helt liv att samla ihop det hem som i går såldes på några timmar.
Men det viktigaste en filmskapare lämnar efter sig är ju trots allt filmerna. Och de kommer fortfarande att finnas tillgängliga för alla och envar. Det går tack och lov inte att plocka rent Smultronstället. Jungfrukällan kommer aldrig att sina. Och Sommarnattens leende kommer aldrig att ligga och stelna i någon samlares kassaskåp.
Till sist, och bara för att säga emot mig själv: Visst finns det enstaka föremål som faktiskt är laddade med magi. Det vore blytungt att äga schackpjäserna från Det sjunde inseglet.