Sämre a-kassa ger lägre löner
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Nyligen kom den västekonomiska sammanslutningen OECD med en jobbrapport för 2006. Där pekar de på att en samhällsmodell med generösa nivåer i välfärdssystemen och a-kassan, en aktiv arbetsmarknadspolitik och starka fackföreningar, som bidrar till en väl fungerande lönebildning, med fördel skapar låg arbetslöshet.
Inget vetenskapligt stöd
Högeralliansregeringens huvudtes är att sänkt a-kassa ger fler jobb. Det har inte kunnat bevisas.
Riksdagens utredningstjänst, RUT, säger i en PM : "Det bör påpekas att det inte finns ett direkt samband mellan sänkt nivå på arbetslöshetsersättningen och skapandet av nya arbetstillfällen".
Professorn i ekonomi David R Howell, New York, Roland Spånt, fil dr i nationalekonomi och Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO menar alla tre att internationell forskning inte stöder regeringens resonemang (se Brännpunkt-artikel i Svenska dagbladet).
Som alternativ skisserar OECD en mer sydeuropeisk kontinental modell präglad av svag arbetsmarknadslagstiftning, låga ersättningsnivåer och större ekonomiska skillnader. Det vägvalet förutsätter en större låglönesektor. Den modellen strider dock mot traditionen och inriktningen på svensk och nordisk arbetsmarknad.
Kvalité, inte låga löner
Vägvalet för vårt land har hittills varit att vi ska "konkurrera med kvalitet, och inte låga löner". Nu vill de borgerliga bryta detta samhällskontrakt. När regeringen Reinfeldt nu väljer att sänka a-kassan är syftet naturligtvis i förlängningen att tvinga människor att ta arbeten till lägre löner än idag.
Det påpekades också i interpellationsdebatten av Carl B. Hamilton (fp) att det kan handla om något "lägre löner" och att "kollektivavtalsnivån" också påverkas.
Detta är intressant. Varför? Jo, för att det visar vad som är något av kärnan i hela a-kasseförsämringen från regeringens sida.
I förlängningen handlar det nämligen om hur löneutrymmet i vårt samhälle ska fördelas. Med fler lågavlönade arbeten i jämförelse med dagens situation, så ökar också de ekonomiska skillnaderna och klassklyftorna i vårt land. Fler kommer att behöva två eller åtminstone ett och ett halvt jobb för att klara sin ekonomi med en sådan arbetsmarknadsmodell.
Riksdagens utredningstjänst, RUT, konstaterar: "En annan viktig faktor är den motverkande effekt som en mindre generös arbetslöshetsersättning väntas ha på strukturomvandlingen som ger ekonomisk tillväxt."
Sämre förnyelseförmåga
Eller i klartext. Sämre fungerande försäkringssystem och lägre a-kasseersättning ökar rädslan för förändringar. Alltså just den förmåga till förnyelse och förändring som - i jämförelse med vår omvärld - varit en klar konkurrensfördel för Sverige.
Alliansregeringen bryter nu - med sitt orättfärdiga och korttänkta a-kasseförslag - upp ett väl beprövat och fungerande samhällskontrakt.
I värsta fall kan det här mycket väl vara början på något som kan sluta riktigt illa för Sverige och dess löntagare.