LEDARE
”Det går inte att skjuta alla jobbiga beslut till verksamheterna och nämnderna och helt undandra sig det övergripande ansvaret.
Målen och inriktningen måste komma uppifrån som hjälp och styrning i nämnderna som ju bara har att se till sitt eget kompetensområde”.
Så skrev jag förra året vid den här tiden angående regionens revisorers skarpa kritik av det bristande politiska ledarskapet i Region Gotland. Revisorerna är även i år skarpt kritiska mot att regionstyrelsen inte tar det övergripande ansvar man kan förvänta sig.
Tekniska nämnden får också kritik för sitt sätt att hantera styrning, uppföljning och den interna kontrollen.
Den som söker politiska motiv i den återkommande kritiken av det rödgröna ledarskapet måste också förklara varför regionens folkvalda revisorer skulle medverka i denna politiska komplott.
Regionstyrelsen har ansvaret att se till att övergripande policys och strategier får genomslag i nämndernas verksamhet.
Revisorerna nämner bland annat biogasstrategin som inte genomförts trots att en handlingsplan har funnits. Denna fråga är ju föremål för ytterligare granskning av revisorerna vilket är bra. För hittills har alla förklaringar från sittande majoritet varit vad den förra majoriteten gjort och inte. Än så länge har inga konkreta förklaringar kommit om vad majoriteten som haft makten sedan 2010 har gjort.
Om man nu ansåg att biogasstrategin var ett sådant misslyckande borde man väl ha sett till att skadorna reparerades eller i vart fall blev så små som möjligt?
Att göra ingenting är inte rätt väg.
Revisorernas sammanfattande bedömning är att ”regionstyrelsen brister i uppsiktsplikten vilket påverkar koncernstyrningen negativt”.
Tydligare kan det inte sägas.
Inget pekar heller mot att något har förändrats sedan höstens krissituation när nämndernas underskott för året närmade sig 100 miljoner. Nämndernas aktuella prognoser pekar på fortsatta underskott för innevarande år.
Måndagens sammanträde med regionfullmäktige blir därför ännu ett viktigt tillfälle för majoriteten att visa handlingskraft och ledarskap. Eller ska man fortsätta skylla på regeringen?
Ibland får man uppfattningen att majoriteten inte tycker det spelar någon roll att nämnderna gör av med pengar som inte finns.
Vi får ju bättre vård, bättre skola och bättre omsorg resonerar de.
Och lite undrar man ju var pengarna kommer ifrån. Som privatperson är man smärtsamt medveten om att om man gör av med mer pengar än man har kommer det surt efter. Antingen tär man på sina sparade pengar eller också lever man på kredit.
Ingen av dessa metoder är hållbar.