KRÖNIKA
I veckan hoppas jag att alla som har låga tankar om debatten på Helagotland har varit lika aktiva som de brukar med att följa dessa, om än tyst i bakgrunden. För det har pågått flera mycket intressanta debatter där i olika ämnen.
Till exempel efter min ledare om Claes de Faires krönika, som i sammanhanget fick agera symbol för det ”uppror” som breder ut sig av en välbärgad medelklass som ”fått nog” och som ”säger nej” till fler jobbskatteavdrag.
Jag har full förståelse för att man hellre vill att pengarna går till annat, det jag ville peka på är dubbelmoralen som jag tycker avspeglas inte bara när det de Faires om samhällets moral och den egna.
I debatten efter min ledare, även här på sidan genom replik, har själva denna kärna avfärdats och istället har man krumbuktat sig för att få tona ner dubbelmoralen och istället fokusera på att de Faires enligt somliga är moderat och att kritiken nu kommer ”inifrån”.
Ungefär så här: Claes de Faire är indignerad över att han får jobbskatteavdrag och vill betala tillbaka de senaste 600 kronorna. I praktiken har han inget jobbskatteavdrag alls eftersom han inte tar ut någon lön. Han har däremot skapat sitt eget ”jobbskatteavdrag” som istället för 600 ger honom 3 000 mindre i skatt i månaden. Men detta agerande är alltså okej så länge man riktar udden mot regeringen och inte sitt eget handlande.
Nog blir det lite komiskt?
Och var är tankarna på dem som är beroende av varje hundralapp de kan få för att få sin vardag att gå ihop? Som sagt, helt okej om man anser sig klara sig bra utan jobbskatteavdrag men lägg av att prata för fler än er själva. Skänk pengarna till Stadsmissionen eller Röda korset om ni anser det förnedrande att ge mer direkt hjälp så som både Svenska Kyrkan och Frälsningsarmén nu ser till kommer fram.
Ibland verkar det som att en moral ska gälla för samhället och en annan för en själv.
Det är inte bara Kristdemokraterna som utnämnt sig själva som ”verklighetens folk”. Så gott som alla partier anser sig ha veto om vem som lever i den verkliga verkligheten.
Jag själv brukar med jämna mellanrum anklagas för att leva i en egen bubbla, världsfrånvänd och okunnig om vilken verklighet andra lever i. Där umgås jag med landshövdingen och andra ”höjdare” som jag fjäskar för intensivt under hela året för att inte bli ratad på den i lyx och flärd inramade Sommarfesten i residensets trädgård.
Min egen verklighet präglas mer av tvättstuga och fiskpinnar än siden och gåslever men vad vet väl jag om verkligheten.
Den senaste som kallade mig verklighetsfrånvänd var Ronnie G Lundin på Gotlands Folkblad. Detta för att jag inte ser på saker och ting på samma sätt som han gör.
Och om man anser att det är från sajten Alliansfrittsverige.nu man i huvudsak ska hämta sina verklighetsbeskrivningar så lever jag nog hellre kvar i min egen verklighet, tolkad utifrån andra och varierande källor.
Trevlig helg och en fin och stämningsfull första advent.