Min första reaktion på Mats Sjöstrands utredning om statens regionala förvaltning var: nej! Vi kommer att försvinna i en gemensam länsstyrelse med Stockholm. Vi blir av med en röst och kanal gentemot staten och eftersom det redan i dag verkar finnas uppenbara brister i hur väl våra budskap går fram kommer det inte att bli bra helt enkelt.
Vad bryr sig väl en landshövding i Stockholm om oss?
Å andra sidan kan det finnas fördelar att ta del av de resurser som finns i Stockholm och myndighetsutövningen kan bli mindre ifrågasatt då lagen tolkas lite på distans och inte av personer som har egna intressen eller bindningar till olika ärenden.
För det som länsrådet Peter Molin ser som en bevis på att vi behöver en egen länsstyrelse: "närhet och lokalkännedom" får mig att dra öronen åt mig. Lagen ska tolkas lika oavsett vad man tycker och personligen känner till om en fråga. De fakta som ska tolkas ska framgå i de underlag som besluten fattas på.
Men vi ska inte gå händelserna i förväg, utredningen är bara ett förslag och det lär bli en het politisk strid om det innan en ny organisation ligger klar.
Men innan Gotland blåser till strid för att bevara status quo kan vi reflektera över några saker.
Gotlands länsstyrelse är inte den minsta men har den minsta personalstyrkan, antalet årsarbetskrafter är 96 och ärendevolymen cirka 14 000. Länsstyrelsen i Blekinge, som är den minsta i landet sett till ärendevolym, cirka 4 000 ärenden har 100 årsarbetskrafter, alltså fler än Gotland som har 10 000 fler ärenden...?
Eftersom det ska finnas ett kontor med en chef på Gotland och viss myndighetsutövning ska utföras här kanske man kan hoppas på att behålla ett visst antal arbetstillfällen. Att förlora nästan 100 jobb är självklart den allra största nackdelen för Gotland men lika väl som beslut om Gotland kan fattas i Stockholm kan det göras åt andra hållet. Kanske en förhandlingsfråga att jobba för?
I motiveringen till att slå samman Gotland och Stockholm står angivet i utredningen att: "Gotland har i dag goda kommunikationer med Stockholms län". Dessa kommunikationer måste således upprätthållas för att modellen ska fungera, långsiktigheten i goda kommunikationer kan därmed kanske garanters på ett helt annat sätt än tidigare?
Hur viktigt är det då att ha en egen landshövding? Ja, det beror ju väldigt mycket på vem som innehar ämbetet, är det en bra företrädare betyder det enormt mycket, är det en mindre lyckad rekrytering kan det snarare bli en belastning.
Låt oss i alla fall hoppas att debatten om för- och nackdelar blir öppen och konstruktiv utan prestige och revirtänkande.