På Canal Plus series går det en spännande serie som heter Boss. Chicagos borgmästare Tom Kane använder sin makt hänsynslöst. Allt för Chicagos bästa.
De som är lierade med borgmästaren kan räkna med bra affärsuppgörelser där lokala företag tar hem kontrakt. Politiska utmanare manövreras ut hänsynslöst via goda kontakter med tvivelaktiga figurer.
En spännande serie som ger insyn i hur det amerikanska politiska systemet fungerar. Får mig att fundera på hur det ser ut i Sverige. Det första jag tänker på är Göteborg och de mutåtalade tjänstemännen.
Sitter man på maktpositioner så ökar risken för påverkan av olika slag. Har man inte ett skyddssystem så kan de gå riktigt illa.
Stockholmsrean
Det moderata Stockholm är det andra jag tänker på. Här visar sig en ny företeelse. Sjukhus, vårdcentraler och skolor säljs till gamla moderatkompisar för vrakpriser för att sedan säljas vidare till fantasibelopp.
Jag anser att upphandlingar är en bra metod att motverka korruption och utnyttjande av vänskapsband. Visserligen finns risken för kartellbildningar bland företag. Oroande är att i den lokala politiken hörs kritik mot upphandlingar som de menar kostar för mycket. Visst kostar det pengar, men vill vi ha ett rättssäkert system så kostar det pengar. De som vill avskaffa upphandlingssystemet skall nog tänka igenom detta mer än en gång.
I mitten av 90-talet så gick debattens vågor höga om att sänka pensionsåldern för att ge ungdomar jobb, men även för att arbetslivet för många kvinnodominerade yrken slet hårt på hälsan.
Debatt om pensionsåldern
Kommunalarbetareförbundet drev denna fråga hårt och jag bjöds in som kommunalråd för att ge min syn på saken.
Jag konstaterade då att när pensionsåldern sattes till 67 år, numera 65, så hade vi en medellivslängd på runt 55 år. Om man skulle använda detta mått idag så skulle pensionsåldern kanske vara runt 75 år. Detta budskap gillades inte av kommunalarna och en av kvinnorna i bakre raden skrek, "Släng ut honom".
Man kan lugnt slå fast att jag inte gjorde någon succé då och att jag var före min tid. Idag är det en helt annan debatt. Idag väljer allt fler att jobba längre, ofta av ekonomiska skäl och för att man vill. Nu har den som vill rätten till att jobba till 67 års ålder. Vill man jobba längre så är det upp till arbetsgivaren.
När Reinfeldt går ut med att förlänga arbetslivet så handlar det förstås om att slippa höja skatten för att klara framtidens pensioner. Det handlar inte om att skapa ett yrkesliv som gör det möjligt att kunna orka jobba längre än till 65 år.
Från LP-skiva till nedladdning
Det var bättre förr, utropar Ulf Hammarlund i sin GT-kolumn i förra veckan med anledning av att musiken numera köps nedladdad. Man går miste om skivfodralet och texterna.
Jag håller med om att all teknikutveckling inte är bra. Jag minns själv på 70-talet när jag köpte en LP-skiva i veckan och kunde sitta i flera timmar och analysera konstnärliga skivfodral och vinylplattans innehåll.
Idag när jag köper en nerladdad skiva så kan jag ibland få ett texthäfte vilket kompenserar till viss del. Har du en Ipad så kan du använda den som skivomslag eller streama nedladdad musik till teven och får därmed skivfodralet och skivinnehåll på storbild. Men visst var det bättre förr Ulf.