Så får fullmäktige plats
Magiska Gotland. Hälften kvar?Foto: Cornelius Poppe/SCANPIX
Foto: Cornelius Poppe / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag föreslår ett alexanderhugg som löser knuten i ett huj. I stället för att bygga en större samlingslokal så kan man förminska samlingen. Det behöver verkligen inte sitta 71 personer i fullmäktige. Det går lika bra med 35. Och vips, så finns det mycket fler lokaler att välja bland. Oftast är det ändå samma personer som är uppe i debatterna.
Om det alls blir någon debatt. Det blev det inte när fullmäktige beslutade om det kommunala partistödet för 2010. Det klubbades fortare än kvickt. Inga argument för. Inga argument mot. Men jag förstår att när partierna i samförstånd broderligt delar de pengar man tar av medborgarna, så gör man helst det utan att väcka onödig uppmärksamhet.
I en annan fråga blev debatten synnerligen egendomlig. Tre moderater var de enda som gick upp i talarstolen för att kommentera tilläggsanlaget till tekniska nämnden: tre miljoner kronor till parkeringsautomater. Alla tre var kritiska till P-avgifterna som införs. Ingen annan sade någonting. Och sedan klubbades pengarna i väg.
I den här frågan har Alliansen parkerat alldeles fel. Och Moderaterna är med och styr samtidigt som man kritiserar vägvalet. Så kan det bli när koalitionens interna regler säger att den interna majoriteten bestämmer. Hoppas att Centerpartiet går med på den överenskommelsen efter nästa val, även om Moderaterna då blivit Alliansens största parti i fullmäktige.
Kommunalrådet Gustaf Hoffstedt (M) försökte sig på en debattaktisk manöver i går, genom att ställa frågor till partikamrater. Bland annat frågade han barn- och utbildningsnämndens ordförande Lena Celion hur nämnden burit sig åt för att få grepp på en besvärlig ekonomisk situation.
Jag minns när jag var ny i kårpolitiken inom Lunds studentskår. Där hade vi val varje år, och i en valdebatt där jag var åhörare tyckte jag att jag hade kommit ett listigt sätt att ge min partikamrat mer utrymme. Så jag ställde en vänlig och ledande fråga.
Jag blev omedelbart avslöjad, avhånad och till och med min partikamrat himlade med ögonen och tyckte att det var pinsamt.
Men Gustaf Hoffstedt kom undan med sina frågor utan vare sig protester eller rodnande kinder. Han måste ha utfört manövern subtilare än jag gjorde.
Hoffstedt ställde en bra fråga till en annan partikamrat, hälso- och sjukvårdsnämndens 1:e vice ordförande Margareta Persson (M). Andemeningen var: är det inte dags att konkurrensutsätta all verksamhet vid lasarettet?
Men nu måste frågan ha varit för subtilt formulerad för att budskapet skulle nå fram. Margareta Persson verkade inte ha greppat frågans vidd. Men vi fick åtminstone reda på att laboratorieverksamheten vid lasarettet, som är dyrare än den borde vara jämfört med övriga Sverige, har utmanats av en privat aktör. Det var en nyhet, åtminstone för mig.
Miljöpartisten Matias Lundström vädjade från talarstolen om att man skulle vänta minst ett år med att låta en privat aktör utmana lasarettets laboratorieverksamhet. Den har ju organiserats om, och vi vet ännu inte hur mycket effektivare verksamheten har blivit.
Till saken hör att Matias Lundström är biomedicinsk analytiker. Vid Gotlands laboratoriemedicinska centrum. Så det är inte långsökt att påstå att han talade i egen sak.
Kommunens ekonomidirektör Göran Gyllenkrok redogjorde för förutsättningarna för kommunens strategiska plan och budget. Han konstaterade att kommunens åtaganden gentemot medborgarna "sätter en snäv gräns för hur snabbt kostnaderna kan anpassas".
Om jag får översätta det så blir det: Det är j-ligt svårt att spara när kommunens verksamhet är så reglerad och dikterad ovanifrån.
Samtidigt bygger kommunens ekonomi på en snabb och ständig tillväxt i samhällsekonomin. Annars rusar kommunens underskott.
Det behövs en riksomfattande debatt om omfattningen av det kommunala uppdraget. Men riksdag och regering tycks bara behärska konsten att pådyvla kommunerna nya uppgifter.