Nyligen rapporterades om hur Ryssland storsatsar på försvaret. Under en tioårsperiod avsätts drygt 4 000 miljarder svenska kronor som ska gå till allt från förbättrade villkor för landets värnpliktiga till inköp av utländsk krigsmateriel.
Pavel Felgenhauer, en av Rysslands främsta oberoende försvarsanalytiker, viftar bort oron om ökad risk för anfall mot Sverige. ”Sverige är helt ointressant för Ryssland” säger han till SVT:s Moskvakorrespondent. Andra bedömare hävdar motsatsen.
Folkpartiet lyfter inte sällan den ryska upprustningen i argumentationen för ökade svenska försvarssatsningar. I vårt eget parti förekommer ofta hotet från Ryssland i de försvarspolitiska övervägandena. Nu senast i samband med riksdagens beslut att köpa in 40-60 nya Jas-plan. Något som beräknas kosta 90 miljarder på 30 år.
Jas-plan räcker inte
Sverige har inte möjlighet att på egen hand rusta sig från konflikter. Oavsett hur många miljarder vi lägger på Jas-plan och andra militära satsningar, kan det aldrig förebygga orsakerna till krig.
För det krävs helt andra satsningar. Det handlar bland annat om att stödja utvecklingen av demokrati i Ryssland och att bidra till minskad fattigdom.
Därför är det anmärkningsvärt hur regeringen har strypt det demokratistöd som används för att stärka ryska fackföreningars, kvinnoförbunds och ungdomsorganisationers inflytande i Ryssland. Något som är nödvändigt för att rysk demokrati ska utvecklas.
90-procentig minskning
När alliansregeringen tillträdde 2006 uppgick den andel av biståndet som rörde demokratifrämjande åtgärder i Ryssland till 100 miljoner kronor per år. Regeringen beslutade att skära ned stödet med 90 procent.
Kvar blev cirka tio miljoner kronor. Trots fortsatta och allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och stora svårigheter för landets svaga föreningsliv.
Regeringens beslut mötte kraftig kritik. I riksdagens utrikespolitiska debatt 2010 gjorde utrikesminister Bildt därför stor sak av att regeringen då ”tredubblade” sitt stöd till Rysslands demokratiska krafter.
Men som Östgruppens ordförande Martin Uggla snabbt påpekade var det rent hyckleri. De cirka 35 miljoner kronor regeringen anslog innebar fortfarande en stor minskning (65 procent) jämfört med den ursprungliga nivån som rådde vid valet 2006.
Dags för en ny strategi
I år löper den svenska strategin för stöd till demokrati i Ryssland ut. Och det är hög tid att formulera hur nästa strategi, som ska börja gälla 1 januari 2014, ska se ut.
I ljuset av satsningarna på Jas, som motiveras med svensk säkerhet, borde det vara självklart att höja nivån på stödet till arbetet för demokrati i Ryssland. Något som främjar både svensk, rysk och europeisk säkerhet. Stödet borde uppgå till minst 100 miljoner kronor. Det framstår ändå som småpengar jämfört med Jas 90 miljarder.